- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
521-522

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skotta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

catapulta (= skott ur antik kastmaskin); ett
säkert s. certus ictus; få ett s. (telo) ici,
feriri, configi, transfigi; skjuta ett s. telum
jacere, mittere, conjicere; lossa ett s.
glandem (sclopĕto) excutere, tormento (kanon)
emittere; undwika, aswärja s. ictūs l. tela
vitare, defendere; få ett s. i bröstet pectus
confixum est; telum per pectus adactum
est; s-et blef sittande i sidan telum latere
haesit; ett s. höres fragor (sclopeti l.
tormenti) auditur; dö af ett s. ictu teli
exanimari.

Skotta: (palā, aratro) egerere, efferre
(nives).

Skottdag: dies intercalaris. -fri: ab ictu
telorum tutus. -glugg, -lucka: fenestra ad
tela emittenda perforata. -håll: komma
inom s. ad teli conjectum venire; wara
inom s. sub ictu telorum positum esse, ad
tela apertum esse; wara utom s. extra teli
jactum l. conjectum esse l. stare,
consistere; extra teli jactum l. conjectum, e.
ictum positum esse; longius abesse, quam
quo telum adigi possit. -kärra: pabo,
pabillus trusatilis. -spole: radius. -ställa:
dirigere (tormentum). -tafla: tabula
jaculatoria; bildl.: wara en s. för hån,
smädelse ad irrisionem, ad maledicta
expositum, apertum, opportunum esse; omnium
maledictis peti, lacerari. -år: annus
intercalaris.

Skral: tenuis, exilis; infirmus; gracilis;
s. helsa tenuis, infirma valetudo; se s. ut
specie oris gracili, emacerata, infirma
esse.

Skramla, v.: crepare.

Skramla, f.: crepitaculum; crotălum.

Skrammel: crepitus.

Skranglig: gracilis; emaciatus.

Skrank: cancelli; carceres (pl.).

(Skranka, sällsynt), pl. Skrankor:
cancelli (i oeg. mening); fines (pl.); terminus,
modus; (Gud wet ej af ngn tidens s-a Deus
nullis temporis finibus circumscribitur);
sätta s-r för ngn cancellis (terminis,
finibus) circumscribere, definire alqm;
terminos, fines ponere, statuere alicui;
coercere, cohibere (licentiam, cupiditates);
hålla sig inom s-na terminis contineri,
teneri; öfwerskrida s-na modum, fines
transire.

Skranka af: separare, secludere
(saepimento).

Skrapa, f.: 1. redskap, hwarmed man
skrapar: strigilis (ryktareskrapa, badskrapa). —
2. = tillrättawisning: reprehensio;
objurgatio; monitio.

Skrapa, v.: 1. eg.: radere; scalpere; s.
af, bort abradere, deradere; s. sig (efter
bad) destringi; corpus destringere. —
2. s. i hop penningar: corradere,
(converrere) nummos, pecuniam. — 3. =
tillrättawisa: reprehendere; objurgare; monere.

Skratt: risus (jfr Löje); skallande s.
(gapskratt, flatskratt) cachinnus (både risus och
detta ord äfwen i plur.); cachinnatio;
lössläppt, ohejdadt s. (ur full hals) risus l.
cachinnus effusus, solutus; hjertligt, godt,
godmodigt s. laetus, comis risus; bittert s.
(hånskratt) acerbus risus, (irrisio); s-t
bryter fram risus erumpit, cooritur; twunget
s. coactus risus; komma i s. risum tenere
non posse; brista ut i s. in risum effundi;
slå upp ett s. cachinnum l. risum tollere,
edere; kikna, hålla på att spricka (dö) af s.
risu concuti, rumpi, emori (Ter.).

Skratta: ridere (le); s. åt ngt ridere alqd
(irridere, deridere = bele, beskratta); s. högt,
gällt cachinnari; cachinnum edere,
tollere; locka, komma ngn att s. risum alicui
elicere, excutere, movere, concitare; hålla
sig från, för att s. risum tenere, continere;
komma att s. in risum effundi; ridere;
(risum non tenere); s. så att tårarne rinna,
att man skakas, s. sig till döds usque ad
lacrimas ridere, risu lacrimare; risu
concuti, emori; s. hjertligt, s. godmodigt effuse,
comiter ridere; s. twunget mālis alienis
ridere; s. smått subridere; det är blott att
s. åt ridendum est (res ridendi, non
stomachandi aut dolendi causam habet); han
tål ej, att man s-r åt honom rideri se non
vult, indignatur; det är ej att s. åt haud
ridenda l. risu digna res est; res sane
gravissima est; s-r bäst, som s-r sist ante
victoriam noli triumphum canere.

Skrattlust: ridendi libido; hejda sin s.
risum tenere, continere. -sjuk: ad
ridendum pronus; petulanti splene cachinno
(Ps.).

Skref: inguen (ljumske).

Skrefwa, v.: varicare; s-nde varus,
varicus; i s-nde ställning varicus (adv.).

Skrefwa, f.: (bergsskrefwa): (terrae
hiatus); spelunca.

Skri: ruditus (asini, cervi o. d.);
vociferatio, clamor (hominis).

Skria: 1. eg.: rudere (asinus); clamare.
— 2. en s-nde orättwisa: insignis injuria.

Skribent: scriptor; se Författare,
Skriftställare.

Skrida: 1. om rörelse i rummet: s. fram
incedere, procedere; tåget skred långsamt
fram lente processit agmen; han skred
högtidligt fram augusto gradu incedebat. —
2. oeg.: a. om personer: s. till ett arbete, till
werket aggredi opus, ad rem; verba ad
rem conferre (Ter. Eun. IV. 6. 3. L.);
pervenire, accedere ad alqd; s. till
omröstning suffragium inire. — b. om tiden:
cedere, procedere, labi (horae quidem
cedunt et dies et anni et menses, C.); jfr
Lida. — c. om saker: procedere, progredi,
prodire; arbetet s-r (fortskrider) procedit,
sub manus succedit negotium; sjukdomen
har s-t (gått) så långt, att den ej kan botas
eo progressus est morbus, ut sanari
nequeat.

Skridfä: reptĭle. -sko: solea ferrata,
qua per glacies curritur.

Skridt: incessus (gående, mots.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free