- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
571-572

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slägtled ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nära s. propinqua l. summa necessitudine
conjunctus cum alqo; necessarius
(alicujus); aflägsen s. remota cognatione
conjunctus (alicui).

Slägtled: linea, gradus cognationis.
-möte: cognatorum conventus. -namn:
nomen gentile, nomen gentis (l. ensamt
nomen i motsats till praenomen - förnamn -,
cognomen - till- l. binamn, agnomen -
binamn). -register: gentis album l. index,
tabula; genealogia.

Slägtskap: propinquitas, necessitudo,
generis communitas (i allm. = skyldskap,
C. de Am. § 19); cognatio (=
blodsfrändskap i allm.; consanguinitas, poet.);
agnatio, gentilitas (= stamförwandtskap,
blodsfrändskap på manssidan); affinitas (=
swågerlag); nära s. propinqua cognatio,
summa necessitudo; aflägsen s. remota
cognatio. -skapsgrad: gradus cognationis.

Slägttycke: gentilis quaedam (quasi
necessaria, C. de Am. § 50) similitudo.
-wapen: insigne gentis l. gentile.

Slända: fusus.

Släng: 1. = kast, swäng: jactatio (=
slängning); tortus (= krökning); en s. på nacken
cervicum jactatio; en släng på en bokstaf
tortus quidam literae. — 2. = slag, rapp:
a. eg.: plaga; ictus; pl. verbera; dela ut
s-r verberare; verberibus percutere,
afficere. — b. oeg.: dela ut s-r (= stickord)
convicio verberare, oblique carpere,
perstringere alqm; det war en s. åt dig in te
hoc jecit (Hor.), te petivit; (tibi habe!);
jag fick ock en s. af slefwen ne a me quidem
abstinuit (C. de Or. III. § 171); ne ego
quidem vituperatione carui, periculi,
laboris expers fui; en s. af feber febricula
quaedam; (aut febris aut febris
similitudo); han har fått en s. as sin gamla sjukdom
veteris morbi quasi vestigium sensit
(agnosco veteris v-ia flammae, Vg.); impetu
quodam correptus est; (vetus vulnus
recrudescit); jfr Anstrykning, Anfall.

Slänga: 1. intr.: jactari (navis, currus);
s. med armen brachium jactare, agitare. —
2. tr.: jactare; agitare; torquere; s. en sten,
ett spjut lapidem, jaculum torquere in
alqm; s. bort, ifrån sig projicere, abjicere;
s. in injicere, intro jacere; s. ut ejicere.

Slängd (hwardagsuttryck): peritus
alicujus rei l. in alqa re; doctus alqa re; bene,
multum versatus in re.

Slängkappa: toga; pallium (grekisk
mantel). -kyss: osculum digito missum l.
jactum; gifwa s-r oscula jacere.

Slängning: jactatio, agitatio.

Släp: 1. = tillsats (på klädning), som
släpar: instĭta = släp l. bräm på en romersk
matronas tunica (jfr planchen hos Rich,
artikeln stola; Marquardt, V. I. 178); syrma
(eg. den släpande klädningen sjelf). — 2. =
ansträngande arbete, (slit): labor; aerumna.

Släpa: 1. intr.: trahi (cervixque
comaeque trahuntur per terram -, Vg. Aen. II.
476). — 2. tr.: s. och släpa på ngt: trahere
alqd; s. fram attrahere, pertrahere,
protrahere; s. bort abstrahere. — 3. oeg. =
arbeta, anstränga sig med arbete: laborare;
labore consumi.

Släpa sig: 1. eg.: se trahere; serpere.
— 2. s. sig trött, till döds: laboribus se
conficere, se consumere, confici, consumi
(immoritur studiis et amore senescit
habendi, Hor. Ep. I. 7. 85).

Släpande: s. gång ingressus tardus.

Släpig: tardus.

Släpkläder: quotidiana vestis (vestis ad
labores apta).

Släppa: 1. absolut: a. tr.: mittere; s. lös
missum facere, mittere alqm (Pt.). — b.
intr.: desinere; deficere. — 2. med
partiklar: a. s. bort: amittere; mittere. — b.
s. efter: remittere alqd (i ngn mon);
cedere, concedere. — c. s. fram:
transmittere, praetermittere. — d. s. förbi:
praetermittere. — e. s. i hop (till strid l. d.):
committere. — f. s. in: intromittere. —
g. s. ned: demittere. — h. s. på ngn:
immittere (canes in alqm). — i. s. ngn till
ngt: admittere alqm ad alqd. — k. s. ut:
emittere. — l. s. öfwer: transmittere;
transitum dare, concedere alicui.

Släpphänd: remissus (in alqm);
indulgens (alicui); nimis facilis.

Slät: 1. eg.: planus, aequus (= jemn,
flack); lēvis, glaber (= glatt, kal); s. mark
planum (sŏlum); s. land planities; campi
(plani); s. haka mentum leve, glabrum. —
2. (gammaldags) = dålig, underhaltig:
malus; vilis; improbus; s-e seder mali,
inquinati mores.

Släta: 1. absolut: complanare,
explanare (utjemna); levigare, polire (glätta). —
2. s. ut, s. öfwer = utplåna: delere;
detergere. — 3. s. öfwer, oeg. = gifwa en
mildare tydning, ursäkta: excusare; lenire
invidiam l. acerbitatem alicujus rei.

Släthet: 1. eg.: aequitas (jemnhet);
lēvitas (glatthet). — 2. oeg. = dålighet,
underhaltighet: vilitas; improbitas.

Släthugga: dolare, asciare. -hyfla:
runcina polire, levigare. -söm: sutura
simplex.

Slätt, f.: planities; campus (patens),
plur. campi; aequor (aequor campi, C.;
absol., poet.); en stor, widsträckt s. patentes
campi, (aequora patentium camporum, C.);
hafwets s-r aequora (maris).

Slätt, adv.: 1. = enkelt; rent af:
simpliciter; plane; prorsus; rätt och s. en fåne
plane stupidus; säga sin mening rätt och s.
simpliciter l. sine ambagibus l. plane,
quid sentiat, eloqui; s. ingen, intet plane,
prorsus nemo, nihil. — 2. = dåligt: male;
(secus; non satis; parum); gå l. aflöpa s.
male, secus, non satis ex sententia
cedere, procedere (nonnunquam summis
oratoribus non satis ex sententia eventus
dicendi procedit, C. de Or. I. 123); stå
sig s. male rem gerere; male, turpiter l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free