Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafwa s. för ngt studiosum, cupidum esse
alicujus rei; delectari alqa re; (alqd
placet, probatur alicui); studio teneri
alicujus rei. — b. = estetisk omdömesförmåga,
i och för sig och så widt den röjer sig i ngns
werk: judicium (pulchritudinis, C. de Inv.
II. § 3); elegantia; lepos; venustas, sal
(= smakfullhet; behag); god, ren, fin, sträng
s. verum judicium (C. l. c.), rectum,
integrum, intelligens, incorruptum,
prudens, sincerum, exquisitum, severum
judicium (C. opt. gen. Orat. § 11; Or. § 25.
70; jfr de Off. I. § 133); dålig s.
corruptum, nullum judicium; granntyckt s.
fastidium; fastidiosum judicium (f-osae aures;
aures teretes ac religiosae, C.); lämpa l.
bedöma ngt efter den goda s-ns fordringar
ad severa judicia revocare alqd (C.);
hafwa s. exquisito judicio esse l. uti (i
omdöme); alicujus sincerum prudensque
judicium est; lepore et venustate affluere,
excellere (i sätt att wara, tala, producera);
hafwa dålig s. nihil sapere; judicio carere;
sakna s. politioris elegantiae expertem esse;
illepidum, insulsum, invenustum, durum
esse; en sak röjer s. elegantis judicii est;
multum salis (N.), venustatis habet; res
elegans, venusta est; (mots.: invenusta,
illepida, dura est); med s. eleganter
(saltare, Sa.), venuste, commode, lepide;
summo lepore, summa venustate; utan s.
insulse, crasse, illepide.
Smaka: 1. i objektiv men.: sapere; s. wäl,
illa jucunde, male sapere; ngt s-r ngn wäl
(eg. och oeg.) alqd placet alicui; aliquis
delectatur re; jucunde edit, bibit aliquis
(negavit rex se unquam bibisse
jucundius, C.); låta sig ngt wäl s. libenter,
cupide frui, impleri alqa re; hwad det s-r
wäl quam suave l. dulce!; det s-r godt att
wara fri juvat, suave est liberum esse; det
s-r af ngt sapit, resipit alqd; redolet alqd
(i oeg. men. - r-t doctrinam paene
puerilem - af pedanteri). — 2. i subjektiv men.
(eg. och oeg.): gustare (cibum; vitae
suavitatem; physiologiam primis labris, C.);
degustare (id.); palato percipere,
experiri (med smaken uppfatta l. undersöka); på
förhand s. ngt praelibare, praegustare alqd;
låta ngn s. ngt (i eg. men.) alqd alicui
gustandum dare; (oeg.) imbuere alqm sensu,
usu alicujus rei; låta ngn s. riset ferulā
caedere, verberibus afficere alqm. -ande:
wäl s. dulcis, suavis, gratus; illa s.
ingratus, insuavis.
Smakfull (Smak, II. 2): elĕgans,
venustus; decōrus; lepidus; lepore affluens,
venustate abundans (vestis elegans; motus
decori, recti; poēma venustum, elegans).
-fullt: eleganter; venuste; decōre; lepide.
Smaklig: (boni saporis); jucundus,
dulcis, suavis (cibus); sapidus (Ap.).
Smaklös: 1. eg. = som ej smakar af ngt:
iners et sine sapore (Pn.); (fatuus). —
2. oeg. (Smak, II. 2): insulsus; invenustus;
indecōrus; inelĕgans; durus; illepidus;
agrestis; s-a rörelser indecori, invenusti
motus; s. bild signum invenustum, durum
(C. Brut.); s-t poem poēma inelegans,
insulsum; (nullius veneris, Hor.); s.
qwickhet dictum insulsum, illepidum, frigidum
(= utan udd, point; platt); s. menniska
homo insulsus, inhumanus; s. poet poēta
durissimus (C.), inelegans (expers judicii
elegantis), malus. -löshet: insulsitas
(hominum; orationis, C.). -löst: insulse;
illepide; crasse (poēma illepide crasseque
compositum, Hor.); indecōre, invenuste
(moveri, saltare).
Smal: angustus (trång - via, iter);
gracilis (spenslig, g. puella, Ter.); tenuis (tunn
- t. collum, frons). -ben: crus tenue l.
pars tenuis cruris. -het: gracilitas;
tenuitas.
Smalna: gracilescere; angustum,
tenuem fieri; contrahi, coartari.
Smaragd: smaragdus. -grön:
smaragdĭnus.
Smaska: labiis sonare (in manducando).
Smattra: crepitare (multa grandine
nimbi culminibus c-ant, Vg.); strepere
(litui s-unt, Hor.); canere (tubae canunt).
-ande: strepitus, cantus, sonus.
Smed: faber (ferrarius; fabri f-ii ad
carbones sedent, Pt.); in carminibus
Appius ait, fabrum esse quemque fortunae
suae (sin lyckas smed), Sa. (Orat. ad Caes. 1).
Smedja: fabrĭca ferraria; officina fabri
(ferrarii).
Smedyrke: opificium fabrīle.
Smek: palpatio.
Smeka: mulcere (eg. stryka - collum
cervi), permulcere alqm; palpari alicui, hos
senare alqm (eg. klappa); blandiri alicui
(infans matri, Pn.; canis cessit blandienti,
Hor.); winden s-r blommorna, ngns kinder
aura mulcet flores (Ov.), genas alicujus;
sången s-r öronen cantus mulcet,
permulcet (C.) aures; (voluptas sensibus
blanditur, C.). -ande: blandus (voces,
alloquium - toner, tilltal).
Smekmånad: primus conjugii mensis;
amorum initia primitiae.
Smeknamn: blanda appellatio,
blandientium appellatio.
Smekning: palpum, -pus, -patio (Pt.);
pl. blanditiae.
Smeksam: blandus. -samt: blande.
Smergel: *smyris; terra tripolitana.
Smeta: linere; s. ngt på ngt illinere alqd
alicui rei; s. ngt fullt med ngt perlinere
alqd alqa re.
Smicker: assentatio (eg. = att, likt och
olikt, instämma i ngns åsigt; i allm. =
fictus ad eorum, quibuscum loquare,
voluntatem sermo, C. de Am. § 98; jfr öfwer
hufwud l. c. § 89-99, der assentatio
tydligen är det allmänna ordet för smicker;
comitas adsit; assentatio, vitiorum
adjutrix, procul amoveatur, l. c. 89);
adulatio = krypande, servilt smicker; blanditia,
wanligare plur. blanditiae = inställsamt tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
