Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smickra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(med afsigt att locka l. förföra); blanda l.
vana oratio, blanda vanitas (C. de Am.
99); verborum blandimenta; fucata laus
(sminkadt, öfwerdrifwet beröm); ambitio
(mannamon, partiskhet); med s. utwerka l.
winna ngt eblandiri alqd; wända sig till
ngn med s. assentationem l. blandam
vanitatem adhibere alicui (C. de Am. 98);
lyssna till s-ts röst aures patefacere
assentatoribus; s-t werkar på ngn assentatio
valet apud alqm; aliquis movetur,
capitur a-ne; wara döf för s. ad blanditias l.
assentationem, adulationem surdum esse,
aures clausas habere; blanditias
aversari; utan s. remota ambitione (hoc dicam).
Smickra: 1. med personligt subjekt: a. i
allm.: assentari alicui (jfr de Am. § 99:
adversando assentari, med hänsyftning på
ordets egentl. betydelse; jfr Smicker; i allm.
= ad alicujus voluntatem fingere
orationem; fictum ad ipsius voluntatem
sermonem adhibere alicui, de Am. l. c.; jfr
ego - dicam enim non reverens
assentandi suspicionem et cet., C. de Or. II. 122);
adulari alqm l. alicui = krypa för ngn
(högt stående; eg. om hundar = swansa,
stryka sig uppåt ngn - in secundissimis rebus
- cavendum est, ne assentatoribus
patefaciamus aures neve adulari nos sinamus,
C. de Off. I. 91); blandiri alicui (=
krusa för ngn, söka ställa sig in hos ngn -
callidus ille et occultus - etiam adversando
saepe assentatur et litigare se
simulans blanditur, de Am. 99); lenocinari
(id.); utan att s. remota assentandi
levitate, assentatione, ambitione (noli
putare me labi ambitione, quippe qui
loquar de mortuo, C.); s. ngn med ngt
alqa re permulcere animum, levitatem,
vanitatem alicujus; s. sig till ngt eblandiri
alqd; assentatione captare, aucupari alqd
(C. Ep. ad Fam. V. 12. 6). — b. om en
målare (l. beskrifware) = försköna: in
melius aberrare (Pn. Ep. IV. 28, Georg.);
in pulchrius corrumpere. — 2. med sakligt
subjekt: (vanitatem alicujus, vanum
hominem) delectare (jfr anwändningen af detta
verb de Am. § 97: is assentatoribus
patefacit aures maxime, qui ipsi sibi
assentatur et se maxime ipse delectat);
vanitate, gloria efferre alqm; anbudet s-de
honom, han kände sig s-ad af anbudet hujus
promissi gloria elatus est; det s-de honom
att helsas för skald juvit eum (vanum
hominem) poētam salutari; jfr Smickrande.
Smickra sig: s. sig med en föreställning l.
förhoppning opinione l. spe alqa duci,
efferri (errore duci - med en falsk
föreställning, C. de Off. I. 148; sperare, sperare
sibi videri, in alqam spem duci, sibi
persuadere (sperare videor, Scipionis et
Laelii amicitiam notam posteritati fore, C.
de Am. § 15; nos, ut videmur, magnum
attulimus adjumentum hominibus
nostris, de Off. I. 1; magna me spes tenet,
bene mihi evenire, quod mittar ad
mortem, C. Tusc. I. 1; hoc scelesti illi in
animum inducunt suum Jovem se
placare posse donis, hostiis, Pt. Rud. 22-3).
Smickrande: 1. = inställsam: blandus
(verba, voces). — 2. = hedrande:
honorificus, (honorabilis); amplus; s. ordalag
verba honorifica, amplissima; summae
laudes; det är s. för mig (att höra l. dyl.)
sentio, quantopere mihi honori sit,
ornamento sit; juvat, delectat audire;
hujus judicii l. promissi gloriā efferor;
(magnum hoc ego duco, quod placui tibi, Hor.
Sat. I. 6. 63-4; hoc juvat et melli est,
non mentiar, Hor. Sat. II. 6. 32);
principibus placuisse viris non ultima laus
est, Hor.). -are: assentator (C. de Am.
§ 95, 97, 98; de Off. I. 91); adulator
(krypare, fjäskare).
Smida: 1. eg.: tundere (malleo);
ducere (ferrum, aes); excudere, procudere (t.
ex. gladium; vomerem); s. om refingere
(obtusum ferrum, Hor.), incudi reddere,
recudere; - ordspråk: s. medan jernet är warmt
dum ventus est, velis uti; occasionem
oblatam arripere; temporis
opportunitate uti. — 2. oeg.: s. ränker dolos fingere,
confingere, componere, struere, nectere
(in alqm, alicui); fallacias intendere in
alqm.
Smide: opus ferratile, fabrile.
Smidig: 1. = som kan hamras, smidas:
ductilis; mallei patiens. — 2. = böjlig:
a. i yttre mening: lentus (vimen, salix);
flexibilis (arcus); flexilis (poet.); mollis
(juncus; collum equi; digitorum
commissura); tener (corpus hominis). — b. oeg.:
flexibilis, mollis (oratio - språket - ita
flexibilis est, ut sequatur, quocunque
torqueas, C.); facilis (medgörlig); blandus
(inställsam); s-t lynne, s. karakter ingenium
flexibile, tractabile; mores in obsequium
molles, blandi, placidi, faciles; wisa sig s.
facilem, ad obsequium paratum, blandum
se praebere; göra ngn s. flectere, mollire
(domare) alqm, alicujus asperitatem,
ferociam. -het: 1. eg.: mollities; lentitia.
— 2. oeg.: obsequium; facilitas; mores
faciles, in obsequium molles l. parati.
Smil: risus (lenis, levis).
Smila: subridere, renidere; s. mot ngn
alicui arridere, subridere.
Smink: fucus; pigmentum; offucia;
cerussa (hwitt s.), purpurissum (rödt s., Pt.).
Sminka: fucare alqd; fucum illinere,
inducere alicui rei; s. sig os, genas
fucare, fuco pingere.
Sminkad: fucatus; infucatus.
Sminkburk: ampulla.
Smitta, f.: contagio, contactus (i eg.
och oeg. mening); contagium (poet.);
sjukdomen sprides genom s. contagione
volgatur morbus; s-n af onda exempel pravorum
exemplorum quasi contagio (venenum).
Smitta, v.: 1. eg.: contagione l.
contactu inficere, implere, vitiare, laedere alqm;
sjukdomen s-r morbus transit in alios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
