Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sprunda: obturare, oblinere (tillsmeta);
epistomio claudere (med tapp tillsluta).
Sprundhål (på en tunna): os dolii.
Spruta, f.: sipho.
Spruta, v. intr.: s. ut, fram exsilire,
emicare, ejici (tanquam siphone
expressum, extortum), prosilire.
Spruta, v. tr.: (siphone) spargere,
ejaculari, dispergere; s. på ngt inspergere
alqd alicui rei.
Språk: 1. = språkförmåga: oratio
(societatis humanae vinculum est ratio et
oratio, C.); vox (poet.). — 2. = tungomål,
nationelt språk: lingua (lingua latina,
graeca o. s. w.); sermo (mera med afseende på
ordförråd och wändningar, under det lingua
mera afser språkets element, byggnad och
wäsendtliga ljud-karakter); literae (skriftspråk);
wårt s. nostra lingua; patrius sermo;
främmande s. aliena lingua; externus,
peregrinus, (barbarus) sermo; rikt s. lingua
locuples, copiosa; fattigt s. inops lingua;
(patrii sermonis egestas, Lucr.); skönt,
klingande s. suavis, sonans lingua; lefwande s.
lingua, qua utitur natio alqa; (l. viva);
dödt s. sermo ab usu intermissus, s. quo
nulla natio jam utitur; förstå, känna, kunna
ett s. linguam scire, intelligere, nosse;
linguae alicujus scientiam habere; kunna
tala ett s. lingua alqa uti posse, linguā
alqā loqui (om bestämda språk nyttjas i
sådana uttryck adverb, ss. scire, loqui latine,
graece); lära ett s. linguam, sermonem
discere; latini sermonis usu imbui; hafwa
samma s. ejusdem linguae esse; förstå
hwarandras s. linguae commercio, linguae
societate conjunctos esse; icke kunna ett s.
linguam nescire, linguae alicujus
expertem, ignarum esse; studera ett s. (och dess
literatur) linguae literisque, literis
(graecis, latinis) operam dare; rent (klassiskt) s.
locutio emendata (C. Brut. 258), purus
sermo (C. de Or. III. 38); loquendi
elegantia (ibdm 39); barbariskt s. sermo
inquinatus, vitiosus. — 3. individuelt språk
= sätt att uttrycka sig med afseende på
innehåll och form; ton; (i senare hänseendet =
stil): sermo; oratio; verba (pl.); sermonis,
orationis, dicendi genus; dicendi ratio;
högt s. superba oratio; föra högt s. superbe
loqui; ödmjukt, strängt, anständigt,
oanständigt s. verba summissa, severa, modesta,
obscoena (verborum obscoenitas,
severitas o. d.); hyfsadt, wårdadt, prydligt s.
polita, elegans oratio, politum, elegans,
ornatum dicendi genus; rent s. libera verba.
— 4. = sentens (tänkespråk): sententia; vox;
(med adverbial bestämning) dictum; locus
(pl. loci); skriftens s. loci (dicta, versus) e
sacra scriptura petiti.
Språka, Språkas: sermonem conferre
cum alqo l. inter se (språkas); sermonem
habere, sermocinari, confabulari; s-as
förtroligt familiares conferre sermones.
Språkblandning: linguarum permixtio.
-bruk: sermonis, loquendi consuetudo,
mos; det hwardagliga, wanliga s-t
communis l. quotidiani sermonis consuetudo,
usus (C. de Or. III. § 39. 48. 153);
usitatus sermo (Brut. 259); vulgare
genus orationis (de Or. I. 12); det rena, bästa,
klassiska s-t recta, emendata, pura et
incorrupta (sermonis, loquendi) consuetudo;
elegantia loquendi l. verborum; felaktigt,
barbariskt s. vitiosa et corrupta, inquinata
consuetudo (jfr Brut. 261); strida mot s-t
a consuetudine sermonis (communis)
abhorrere (de Or. I. 12). -fel: sermonis l.
loquendi vitium; (barbarismus,
soloecismus, hwilka ord af Cicero Qu. I. 5. § 5, 6,
16-34 så åtskiljas, att b. är vitium, quod
fit in singulis verbis, t. ex. gladia för
gladii, s. åter vitium, quod fit cum verbum
sequens non accommodatur priori, jfr Lat.
Lex.); begå s. vitiose, barbare loqui; in
verborum usu, contra sermonis legem
peccare. -forskare: linguarum investigator;
qui in linguis cognoscendis versatur;
(grammaticus = filolog; om omfånget af
hans wetenskap jfr detta ord). -forskning:
linguae l. linguarum investigatio,
cognitio, perscrutatio; literarum cognitio;
jemförande s. linguarum comparatio.
-förbistring: linguarum confusio, perturbatio,
-kunnig: linguae alicujus l. linguarum
multarum sciens, peritus; söka ngn s.
quaerere, qui linguam sciat, qui linguae
scientiam habeat. -kunskap: linguae
cognitio (i allm. = kännedom af ett språk);
linguae l. linguarum, literarum scientia
(wetenskaplig l. åtminstone grammatisk kännedom
af ett språk, C. de Or. III. 38); linguarum
studium (= språkstudier); språkkunskapen (=
språkwetenskap) linguarum scientia, ars
linguae l. quae in linguis cognoscendis
versatur; (grammatice).
Språklig: öfwersättes med linguae,
sermonis, verborum; s. åtskilnad sermonis,
verborum discrimen; s. regel sermonis lex,
ratio, (regula); s-a studier linguarum l.
linguae alicujus studium, cognitio.
Språklåda: verborum copia; slå upp sin
s. verborum copiam effundere, v. copiā
obruere alqm. -lära: ars grammatici; jfr
Grammatik. -lärare: qui linguae l.
sermonis scientiam tradit alicui; grammaticus;
literator = som bibringar de första
elementen i att läsa och skrifwa. -mästare:
(peregrinā linguā) loquendi magister. -renhet:
sermonis elegantia, integritas, emendata
consuetudo. -rigtig: legi sermonis
conveniens; a recta sermonis consuetudine non
abhorrens; s-t uttryck (locutio, vox),
verba pura, emendata, recta, incorrupta.
-rör: *tubus acusticus l. quo propagatur
sonus vocis.
Språksam: loquax (Hor. Carm. III. 11.
5); multi, prompti sermonis; wänlig och s.
comis et affabilis (C. de Off. I. 108).
-samhet: loquacitas; sermonis copia.
Språkstudium: linguae, linguarum
studium, cognitio; idka s-r linguae (linguis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
