- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
609-610

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Spörsmål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbättring vires recreari sentire; ”så att dess
kraft må blifwa spord” ut quantum
(efficere) possit, sentiatur l. appareat; då
spordes ej mer ett smygande knot, en
hwiskning bister och dof jam nulli
exaudiebantur fremitus aut mussitantium infestae
voces.

Spörsmål: interrogatio; quaestio;
uppställa s., ställa s. på ngn ponere
quaestionem, alqd alicui in percontando ponere
(C. de Or. II. § 2); onyttiga s. inutiles,
inanes quaestiones (l. c. 78).

Spöstraff: virgarum poena; virgae (v-as
securesque minari, L.).

Sqwabbig, Sqwabblig: flaccidus; taeter.

Sqvadron: turma (equestris). -onera:
se jactare.

Sqwal: murmur aquae defluentis.

Sqwala: effuse l. cum murmure
defluere (imber); murmurare.

Sqwalbäck: torrens.

Sqwaller: inanis, incertus rumor;
fabula sine auctore; rerum tacendarum
enuntiatio; särskildt = förtal crimina,
criminatio, calumnia; löpa med s. rumores
differre, serere; crimina gestare (Pt.);
tacenda loquenda enuntiare; criminibus
inferendis delectari (C. de Am. 65);
auribus alicujus insusurrare (Qu. fr. I. 1. 13);
lyssna till, taga efter s. levibus, incertis
rumoribus aures patefacere; oblatis
criminibus credere. -aktig, -bytta: (homo)
garrulus (percontatorem fugito, nam
garrulus idem est; nec retinent patulae
commissa fideliter aures, Hor. Ep. I. 18. 69
ff.); qui tacenda (loquenda) eloquitur,
(dicta foras eliminat, ibdm 5. 25);
criminator, calumniator (= förtalare). -aktighet:
garrulitas.

Sqwallra: tacenda enuntiare; rumores
(incertos) serere, spargere; s. för ngn
crimina ad alqm deferre, auribus alicujus
(ficta ac simulata) insusurrare (C. Ep. ad
Qu. fratr. I. 1. 13); s. på ngn crimina
inferre alicui; criminari alqm.

Sqwalp: aquae, fluctuum agitatio;
fluctuum agitatorum sonitus.

Sqwalpa: agitari; (cum sonitu l.
murmure) moveri; wågen s-r mot stranden litus
alluit unda; s. öfwer exundare (marginem
- egredi, exire).

Sqwattra: garrire.

Sqwattra l. Sqwattram (wäxt): *ledum
palustre.

Sqwätt: gutta.

Stab: duces (consedere duces, Ov.); en
fältherres s. comites, consilium
imperatoris.

Stabbe: stipes; truncus.

Stack: (feni, ligni) meta, strues (Col.);
cumulus, acervus.

Stocka: in strues coartare (Col.),
conferre, colligere; metas struere, exstruere.

Stackare (stafkarl): (mendīcus); (homo)
miser, miserandus; i moralisk mening: en
eländig s. homo vilis, nullius pretii, iners,
ad nullam rem utilis, jfr C. de Off. III.
31; II. 36: qui nec sibi nec alteri, ut
dicitur, in quibus nullus labor, nulla
industria, nulla cura est); stackars karl o
hominem miserum; en rädd, feg s. homo
timidus, ignavus; en fattig s. homo tenuis,
mendicus; en enfaldig s. fatuus; en beskedlig
s. homo placidus et demissus (jfr Sa. Jug.
XX. quietus, imbellis, placido ingenio,
opportunus injuriae, metuens magis quam
metuendus); vir bonus (sed non fortis aut
industrius); homo tardus, pinguis (Hor.
Sat. I. 3. 36).

Stackig (Stackot): brevis; curtus;
pusillus; s-a ben crurum brevitas; (curti
pedes); stränge herrar hafwa s-t att befalla
imperiosi (domini) anguste imperant; s.
andedrägt spiritus angustiae.

Stad, utan pl.: locus; sedes; icke hafwa
ngn waraktig s. sedem fixam (certam)
nullam habere; i ngns s. och ställe loco
alicujus; pro alqo; hwar och en i sin s. suo
quisque loco (modo); pro se quisque.

Stad, 3.: urbs, oppidum (jfr C. de Rep.
I. 41, Lat. Lex. oppidum); civitas
(sjelfständigt samhälle, särskildt då med stad
betecknas inwånarne i staden); municipium
(lydstad; landsortsstad; småstad); oppidulum
(liten stad); rik, stor, liflig s. opulenta l.
copiosa, magna, celebris urbs; skön, wacker
s. urbs pulcherrima, ornatissima (C. in
Verr. IV. 115); skönt belägen s. urbs
amoena, amoeno situ; starkt befästad s. urbs
munitissima (et situ et opere); s-n Rom, s-n
Syracusae urbs Roma, urbs Syracusae (l.
c. 117), oppidum Syracusae (ibdm);
grunda, anlägga, bygga en s. urbem condere,
constituere, aedificare; befästa en s. urbem
munire; eröfra, förstöra, grusa, jemna en s.
med jorden urbem capere, expugnare,
delere, disturbare, diruere, solo adaequare;
hele s-n kom i rörelse omnis permota est
civitas (tota urbe concursus fiebant; jfr
Sa. Cat. 31; id. Jug. 39 ubi ea Romae
comperta sunt, metus atque maeror
civitatem invasit).

Stadd, adj. = som befinner sig i ett
tillstånd, öfwersättes med qui est, versatur
in -, l. med particip af mera bestämd
betydelse; t. ex.: s. i nöd, fara calamitate
oppressus, periculo circumventus; wara s.
på resa in itinere l. via esse; s. i rätta
ärenden suo munere, muneris officio
fungens; wara s. wid kassa cum nummis,
(nummatum) esse.

Stadd, part. af Städja.

Stadfästa: confirmare, sancire (acta
alicujus populi suffragiis); ratum facere;
ratum esse jubere; auctorem fieri (om
romerske senaten - patres auctores facti, L.
I. 17; 22); alqd publice comprobare (Nep.
Hann. 4. 1). -fästelse: confirmatio; winna
s. ratum fieri.

Stadga, f.: 1. med plur. Stadgar (m.):
jus (kollektivt), jura (C. de Or. I. c. 38);
lex, scitum, jussum (populi, multitudinis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free