Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Starkpeppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkreta och abstracta subjekt: fortis; vehemens
(häftig); gravis (wigtig, betydande); acer
(liflig); magnus; s. storm, blåst magna,
vehemens, turbulenta tempestas (C. de Or.
I. 2); magnus ventus; s-t snöfall multae
nivis casus; magnae nives; s. köld acre,
vehemens frigus; (magna frigora); s. mat
cibus almus (gravis, durus hårdsmält); s.
dryck potio acris, calida, fervida; s. ström
magna vis fluctuum, undarum; flumen
rapidum, incitatum, violentum; göra,
röna s-t motstånd fortiter resistere; fortiter,
vehementer resistitur alicui; s. misstanke
magna (C. de Or. II. 268), non levis l.
vana suspicio; s-t hopp magna, certa spes;
s. fördom inveterata et magna opinio
(tantum valuit error, C.); s. öfwertygelse firma
animi inductio; firma ac stabilis ratio (C.
de Off. I. 67); s-t bewis firmum, idoneum,
grave, magnum argumentum; s-a skäl
graves, idoneae, magnae causae, rationes;
hafwa s-a meriter (optime meritum esse);
magnis rebus niti ad honorem
assequendum; hafwa s-a rekommendationer magnis
rebus commendari; (multum valere
gratiā); s-a farhågor magni metus l. timores;
göra s-t intryck vehementer, acriter,
graviter commovere, excitare, percutere
animum (C. de Or. II. 357 ff.; jfr Hor. A.
P. segnius irritant animos demissa per
aures et cet.); s-a uttryck gravia, magna,
severa verba; verborum gravitas; quasi
altius exaggerata oratio (C.); fulmina,
pondera quaedam verborum; (tragoediae, C.
de Or. I. 219; verborum facibus uti, id.
II. 205; qua objurgatione, aut quo potius
convicio - huru skall jag finna nog s-a
uttryck?, C. de Off. III. 83); det war s-t hoc
vero magnum (est); magnum, magna
narras.
Starkpeppar: piper nigrum.
Starkt (Stark, III och IV): firmiter;
fortiter; graviter; vehementer; valde;
magna vi; multum; magnopere; bene (l. att
uttrycka med superlativ form); s. befästad
bene munitus; munitissimus; s. rustad
summa vi, omnibus copiis paratus; det snöar
s. vehementer ningit; dricka s. multum
potare; (largiter se invitare poculis, Pt.);
vini capacissimum esse; s. frukta, misstänka
vehementer metuere, suspicari; wara s.
misstänkt suspectissimum esse; magna
suspicio cadit in alqm; lukta s. af win
vinum vehementer olere; s. kryddad
vehementer, acriter conditus (summa et
acerrima suavitate c., C. de Or. II. 99); s.
afficiera, jfr Stark IV (göra starkt intryck); s.
erinra memoriam l. imaginem rei
vehementer referre; s. uppblandad multum,
magna parte mixtus.
Starr (starrgräs): carex.
Starr (ögonsjukdom): glaucōma.
Stat: 1. i politisk men. = sjelfständigt
borgerligt samhälle: res publica, civitas,
det förra med afseende på de offentliga
institutionerna, det senare med afseende på
personerna, som utgöra samhället (quid est res
publica nisi res populi? res ergo
communis, res civitatis; quid est autem
civitas, nisi multitudo hominum in vinculum
quoddam concordiae redacta, C. de Rep.
I. 40; imperium = rike, wälde, i. e. ett
herskande folks l. en furstes egowälde, derför
imperium romanum; regnum =
konungadöme, enwäldigt styrdt samhälle, hwilket ej
utesluter dess osjelfständighet i det yttre, t. ex.
regnum Jubae, Ariobarzanis, Dejotari);
en fri s. libera res publica, civitas; en
enwäldigt styrd s. regnum; res publica, quae
est penes unum, in unius potestate, ab
uno, unius nutu regitur (C. l. c. 43 ff.);
demokratisk, aristokratisk s., jfr Aristokrati,
Demokrati, C. l. c. 42 ff.; tjena s-n rem
publicam gerere l. administrare; publico
munere l. negotio fungi; in re publica
versari; inträda i s-ns tjenst rem publicam
capessere, ad rem p. accedere; stå i
spetsen för, styra s-n rei publicae praeesse;
rem p. l. civitatem regere, gubernare;
(ad rei p. gubernaculum sedere); ad rei
p. gubernaculum l. ad rem p. regendam
accedere = öfwertaga s-ns styrelse; göra sig
till herre i s-n rerum potiri; imperio
potiri; rem p. capere (Sa.); s-ns författning
disciplina rei p.; gifwa s-n en författning
rem p. constituere, temperare (disciplinā
et legibus); deltaga i s-ns styrelse partem
rei p. sumere; s-ns bästa, wälfärd salus
publica, communis, rei publicae; s-ns intresse,
fördel utilitas publica, communis; s-ns
intresse fordrar communis utilitas fert,
postulat, poscit; wara i s-ns intresse e re
publica esse; rei p. utilem esse; s-ns
inkomster reditus, vectigalia rei publicae. —
2. i ekonomisk mening: a. = öfwersigt af ett
samhälles utgiftsposter och till dem anslagna
medel: rationes rei publicae, publicae,
imperii (opes publicae s-ns medel l.
tillgångar, T. Ann. I. 11); usus ac sumptus rei
publicae; ordinarie, extra (utgifts-)stat
sumptus ordinarii, extraordinarii
(necessitates ac largitiones, T. l. c.); uppgöra
s. rationes, sumptuum publicorum
formulam perscribere, componere, conficere;
uppgjord s. rationarium, rationes
confectae; uppföra på ordinarie s. in rationes
ordinarias referre. — b. en enskilds s. i
uttrycket: gifwa upp sin stat: professionem
conficere; ejurare bonam copiam;
(rationes conturbare; bonis cedere; decoquere);
föra s. magnifice vivere; magnos sumptus
facere; draga in på s-n sumptus minuere;
moderari, modum ponere sumptibus. —
c. = underhåll, som gifwes en tjenare:
demensum, certus modus alimentorum l.
rerum ad vitam necessariarum; (apud
Germanos servo) frumenti modum dominus
aut pecoris aut vestis ut colono injungit
et servus hactenus paret, T. Germ. 25.
— 3. samtlige tjenstemän i en stat l.
afdelning deraf: ministri reipublicae l. publici;
ministrorum publicorum corpus, ordines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
