Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Statsskuld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-skuld: aes alienum civitatis. -utgift:
sumptus publicus. -werk: res publica;
rationes rei publicae; s-ts uttömda tillstånd
inopia aerarii; tenuitas reipublicae.
-wetenskap: rerum civilium doctrina l. ars;
civilis scientia; civilis ratio (jfr
Statslära); rerum publicarum regendarum ac
tuendarum (administrandarum) doctrina
l. ars. -wärf: res publica; negotium
publicum.
Statuera: s. exempel exemplum edere,
statuere.
Statut: lex; formula; praescriptum.
Staty: statua; signum.
Steg: I. s. som tages: 1. eg.: passus;
gradus (gång); med stora s. pleno gradu; med
jemna s. magnis, aequis passibus; gå med
snabba, långsamma s. cito l. celeri, tardo
gradu l. passu incedere; taga s. gradum
facere, (pedibus divaricare); vestigia
ponere; taga s. framåt, tillbaka progredi,
regredi; bewinga sina s. gradum celerare,
accelerare, corripere; s. för s. gradatim
(pervenire alqo); pedetemptim;
(paulatim); för hwarje s. quotiescunque gradum
facio; unoquoque gradu; quidquid
progredior -; hålla jemna s. med ngn gradum
alicujus aequare; passibus aequis sequi alqm.
— 2. oeg.: gradus, relativt = steg till ngt,
på en bana, t. ex. primus gradus
capessendae reip. (N.); consilium, inceptum,
conatus = beslut, åtgärd, företag, t. ex. ett
djerft, oförsigtigt s. consilium plenum
audaciae, temeritatis; ett betänkligt s.
consilium anceps, lubricum, periculosum; taga
ett wigtigt s. rem magnam, gravem
suscipere, audere, aggredi; magnum consilium
inire, ingredi; det första s-t är det swåraste
prima quaeque l. initia fere difficillima
sunt; s-t är taget jacta est alea; han har
ej tagit många s. på lifwets bana nondum
longe in vita progressus l. provectus est;
taga s-t fullt l. helt ut rem perficere, non
relinquere inchoatam; mått och s.
rationes. — II. steg i en trappa: gradus; s. på
embetsmannabanan gradus honorum. —
III. = fjät, spår: vestigium.
Stege: scalae (plur.); sätta s. till muren
ad murum admovere scalas; gå upp på
en s. scalis, per scalarum gradus
ascendere.
Stegel (tortyrinstrument): rota (C.).
Stegla: rotae intendere, imponere.
Steglitsa: (fringilla) carduelis.
Stegra: augere; amplificare;
exaggerare; incitare; intendere (Sa., T.);
accendere; s. prisen pretia rerum augere,
accendere; (incendere, excandefacere, Varr.);
s. ngns ifwer, längtan, fruktan studium,
desiderium, metum alicujus augere,
accendere; s. intrycket af ngt admirationem l.
invidiam rei augere; med ord s. rem
amplificare, exaggerare dicendo (C. de Or.
III. 104), incendere (T.), inflammare.
Stegra sig (om hästar): in pedes se
erigere, subrigere, erigi.
Stegring: amplificatio; adjectio;
multiplicatio; prisens s. aucta, accensa pretia;
(aucta) annonae caritas; adjektivs s.
*comparatio adjectivorum. -ingsgrader:
*gradus comparationis.
Stek: assa l. tosta caro; assum.
Steka: assare; torrere, frigĕre (rosta).
Stekpanna, -gryta: sartago. -spett: veru
(pars in frusta secant verubusque
trementia figunt, Vg.).
Stel: 1. eg.: syn. styf, stelnad: rigidus;
rigens; torpens; durus (oböjlig, mots. mollis,
ledig); s. af köld frigore rigens, torpens;
s. nacke, s. hållning cervix rigida, status
corporis rigidus (jfr Suet. om Tiberius,
Tib. 68). — 2. i widsträcktare men.:
rigidus; durus; adductus, intentus (åtdragen,
spänd); vastus (otymplig, ofatt, mots. ledig);
rudis, informis, inconditus (formlös);
lentus, frigidus (flegmatisk, kall); s-t ansigte
vultus adductus (Su. l. c.), immobilis; s-t
konstwerk signum rigidum, durum
(Canachi signa rigidiora, quam ut imitentur
veritatem, Calamidis dura illa quidem,
sed molliora, C. Brut. 70); s. stil (med
afseende på ordsammanfogning) dura (aspera)
quaedam verborum compositio; s-t
föredrag durum, lentum, frigidum (austerum,
maturum) dicendi genus; s. skådespelare,
talare (med afseende på åtbörder o. d.)
durus, vastus, (med afseende på känslans
uttryck) lentus, frigidus (C. Brut. 178)
actor, orator (jfr T. Dial. c. 22); s-t sätt
rigor, duritas quaedam habitus et morum
(idem animi rigor, T. Ann. VI. 50 om
Tiberius), morum austera, adducta quaedam
gravitas; om personer: s. i sätt, tal o. s. w.
rigidus, horridus (styf, stolt, frånstötande,
T. Ann. IV. 7), adductus quodammodo
vultu, gestu, sermone; sermone ac vultu
intentus (T. l. c.), obstinatus (ac
clausus - s. och sluten, T. Ann. III. 15),
compositus (id. II. 34 - allt om Tiberius);
severus; s-t allwar adducta, tristis
severitas (C. de Am. 48, 66). -frusen: gelu
rigens; rigidus. -het: rigor (glaciei;
animi, T.); torpor (corporis mortui); duritia
(gestus - brist på ledighet i åtbörder o. d.);
asperitas (versuum); frigus, lentitudo (=
köld, brist på känsla l. uttryck); adducta
quaedam severitas l. tristitia s. i umgängessätt,
mots. facilitas (tristitia et in omni re
severitas habet illa quidem gravitatem, sed
amicitia remissior esse debet, C. de Am.
66; ambitio major, vita tristior, C. de Off.
I. 107).
Stelna: rigescere, obrigescere,
derigescere; consistere (gelu flumina
constiterunt, Hor.); om wätskor: coire,
concrescere, (congelari); blodet s-r af fruktan gelidā
- coit formidine sanguis.
Stelt: rigide; dure (quid sculptum
infabre, quid fusum durius esset, Hor.).
Sten: 1. eg.: lapis; saxum (wanl. =
klippa, stor, skarp s.; dock äfwen om mindre
stenar: fruges torrere parant et frangere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
