- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
635-636

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Storsinnad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

loquaces, si sapiat, vitet); balătro.
-sinnad, -sint: magnanimus; magni, erecti,
elati animi -; liberalis; quasi generosus;
s. handling magno animo, liberaliter
factum (C. de Off. I. § 19). -sinthet:
magnitudo animi; magnus, elatus, (celsus),
liberalis animus; magnanimitas (C. semel).
-skifte: agrorum per pagos divisio l.
occupatio (T. Germ. 26). -skrika: magnum
clamare; vociferari. -skrytare: (homo)
gloriosus; sui ostentator l. jactator. -spelare:
aleo. -ståtlig: magnificentissimus;
splendidissimus.

Stort: icke s. bättre haud multo melior;
tänka s. magna cogitare, sibi proponere;
tänka s. om ngn bene existimare de alqo;
multum tribuere alicui; slå s. på
sumptuose, magnifice vivere; magnos sumptus
facere. -talig: gloriosus; magnilŏquus;
grandilŏquus (C.). -tarm: ilium. -tå:
pollex. -tänkt: s. plan magnum (audax)
consilium. -werk: magnum, (praeclarum,
egregium) facinus (om sjelfwa handlingen,
bragden); magnum opus (om resultatet af
handlingen). -wirke: materies (grandior,
crassior). -wäxt: magno corpore;
procērus; grandis. -ände: pars (caput) major,
crassior. -ätare: homo multi cibi, cibi
capacissimus; gulo; gurges (g. et vorago,
C.); lurco; helluo. -ättad: generosus;
magno, claro, illustri genere natus. -ögd:
oculis magnis; blifwa s. stupescere,
obstupescere; attonitum haerere.

Straff: poena; poenae; animadversio;
supplicium (lifsstraff); göra sig skyldig till
s., förtjena s. poenam mereri, commereri,
(committere); poenā dignum esse; poenā
legis teneri; poenam contrahere (ådraga
sig s.); stadga s. sancire, constituere
poenam; ådöma s. poenam irrogare alicui;
s-t ware i förhållande till skulden culpae l.
noxae par poena esto; s-t följer brottet i
spåren culpam poena premit comes (Hor),
subsequitur; utkräfwa s. af, werkställa s. på
ngn poenam exigere; poenam (supplicium)
sumere, repetere, expetere ab alqo; poenā
afficere alqm; underkasta sig s-t poenam
non recusare; s. drabbar ngn poena
pervenit ad alqm, sequitur (Cs.) alqm; p.
expetit in alqm (L.); lida s. poenas dare,
reddere (Sa.), pendere, dependere,
solvere, persolvere alicujus rei (för ngt)
alicui (åt ngn i. e. straffas af ngn); poenam
suscipere, C.; efterskänka s. p-m remittere,
condonare alicui; stort, swårt s. poena
magna, gravis; mildt s. mitis p.; rättwist s.
justa, debita, merita p.; barbariskt s.
supplicium parum memor legum humanarum
(L. I. 28); gå fri från s. poenā carere;
impune abire, i. facere alqd; impunitum
dimitti; poenas non dare.

Straffa: punire; poenā afficere;
animadvertere in alqm; poenas alicujus rei (för
ngt) sumere, repetere, expetere ab alqo;
s. med böter multare; damno, pecuniā
multare; s. till lifwet ultimo, capitali
supplicio afficere; pass. äfwen capite plecti; s-s
plecti (jure igitur plectimur, C.); poenas
dare m. m. se lida Straff; s. med ord se
Bestraffa. -ande: vindex, ultrix (manus Dei,
justitia).

Straffbar: poenā dignus; om person: qui
poenam commeruit; noxius; sons; ofta =
klanderwärd, tadelwärd, se dessa ord. -barhet:
(bewisa, bestämma) sakens s. rem poenā
dignam esse, quantā poenā digna sit. -dom:
poena, judicium (Dei). -lag: lex, quae
poenas malefactorum constituit l. sancit.
(-lös: impunis, -ītus). -löshet: impunitas;
lofwa s. i-tem proponere, dare. -löst:
impūne (facere alqd). -predikan: oratio ad
improbos castigandos apta l. composita;
oratio, vituperatio, castigatio aspera (C. de
Or. II. 35). -rätt: jus poenae l. puniendi.
-wärd se Straffbar.

Stram: astrictus, artus, angustus,
strictus (T. Germ. 17).

Stramma: premere, astringere.

Stramt: arte, astricte; sitta s. åt
kroppen singulos artus exprimere (l. c.).

Strand: litus (hafwets s.); ripa (flods s.);
(ora = kust, kuststräcka); acta (gr. ἀκτή,
naturskön hafsstrand; se Lat. Lex.); på, wid s-n
in litore, in ripa.

Stranda: ad litus, scopulos allidi (ad
scopulos allisi interficiuntur, Cs.); in
litore, in litus ejici (Cs., C.); vadis, in
vadum illidi; ad scopulum offendere (poēt.
ap. C.); s. på en sandbank arenis
adhaerescere.

Strandbrädd: (extrema) ora litoris l.
ripa. -byggare: maris l. amnis accola.
-fågel: avis litoralis l. litorea. -gods:
maris ejectamenta (T.), res in litore
ejectae (naufragio); naufragii reliquiae.

Strandning: (in vadum) illisio l.
allisio; (in litus) ejectio.

Strandridare: speculator, circuitor,
excubitor litoralis. -rätt: jus litorale. -sätta:
1. in litus l. in litore ejicere; scopulis
allidere. — 2. oeg.: destituere;
derelinquere; ad incita redigere; wara s-satt
difficultatibus circumventum esse; haerere.
-wakt se Strandridare.

Stranguri: urinae difficultas;
(stranguria).

Strapas: labor. -era: labores perpeti,
perferre; (laboribus) exerceri, fatigari.

Strax: 1. om tid: statim; confestim;
continuo; extemplo; illico; e vestigio; in
ipso vestigio; sine mora; nullā morā
interpositā; betala s. praesentem mercedem
pendere; s. i ungdomen prima (statim)
adolescentia, ineunte aetate; s. efter
uppstigandet statim e somno (T.); ut primum
surrexit l. lectum reliquit; s. derefter
statim. — 2. om rum: s. bredwid, inwid
(plane) juxta; ligga s. inwid continuatum,
junctum esse alicui. — 3. om slutföljd:
continuo (non c. sequitur ut, cui cor sapiat,
ei non sapiat palatum).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free