- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
639-640

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stridbar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alienus (a re; re; alicujus rei); contrarius
(alicui rei); han afwisade förslaget såsom s.
mot samwetet condicionem ut a religione
sua alienam aspernatus est; det är s. mot
mina känslor non est humanitatis meae.

Stridbar: s. man (vir) bello utilis,
bonus; armis ferendis aptus; qui arma ferre
potest (Cs. b. G. I. 29).

Stridig: 1. = stridslysten, swår att
komma till rätta med: contentionis, litium
cupidus; litigiosus, acer, ferox, asper (C.
de Or. II. 182 probi, demissi, non acres,
non pertinaces, non litigiosi, non acerbi;
jfr de Am. § 87); contentiosus (Pn.);
perpugnax (in disputando, C.); s. natur
ingenium litigiosum. — 2. = sins emellan
stridande: (inter se) contrarius (capita c-a,
C. de Or. II. 223), diversus. — 3. = strid
underkastad, twistig: controversus (c-a jura
Stoicorum, C.); göra ngn ngt s-t de alqa
re contendere, certare cum alqo. -het:
1. = stridslystnad: litium cupiditas;
asperitas naturae (C. de Am. 87). — 2. =
twist, strid (1): controversia; contentio; lis;
bilägga s-r controversias, lites componere;
s-r uppstå exsistunt, oriuntur, incidunt
c-iae.

Stridsfråga: controversia; causa
ambigendi; alla s-r omnia, quae inter homines
ambiguntur, quae in hominum
contentione, controversia, certamine versantur,
in c-am cadunt, de quibus ambigunt
homines; hwad utgör s-n quaenam est causa
ambigendi?; quid est illud, quod facit
controversiam, quod causam continet? (C.
de Or. II. 104); s-n är, huru saken bör
benämnas quo verbo res appellanda sit,
contenditur (l. c. 107). -fält: campus
certaminis, pugnae. -färdig: ad pugnandum,
certandum paratus, promptus; depugnare
paratus (Hor.). -hingst, -häst: bellator
equus (Vg.). -kamrat: belli socius;
commilito. -klubba: clava. -krafter: vires (L.
XXI. 1; certatum totiens commoti viribus
orbis, Luc.); copiae. -lysten: contentionis
cupidus, amans, studiosus; litigiosus (jfr
Stridig); bellicosus, ferox (krigslysten;
Tullus etiam f-ior Romulo). -lystnad:
contentionum cupiditas, studium. -skrift:
libellus. -wagn: essĕdum (Britannorum;
jfr Cs. b. G.; T. Agr.); currus falcatus.
-äpple: causa certaminis.

Stridt: plene; vehementer; rapide.

Strigel: aluta ad cultros acuendos apta.

Strimma: stria; virga (rand på tyg o. d.);
nota (märke); vibex (märke efter slag); s. af
ljus radius (longo limite sulcus dat
lucem, Vg. Aen. II. 697).

Strimmig: striatus; virgatus; s. af slag
verborum notis, vibicibus distinctus,
interstinctus; sugillatus.

Strof: stropha; (versus).

Stropp: ansula (ocreae - i stöfwel).

Struken, part. af Stryka: struket mål
restricta, exigua mensura (jfr C. de Am. 58).

Struktur: structura (eg. parietis); se
Byggnad.

Strumpa: tibiale (Suet. Aug. 82); sticka
s-r nectere t-ia.

Strumpband: periscĕlis. -sticka: ferrum
(l. lignum), quo nectuntur tibialia.

Strunt: nugae (C. de Or. I. 86); res
vilis, parva, futilis, nugatoria. -karl:
homo ad nullam rem utilis; homo
vilissimus, levissimus.

Strupe: guttur; gula; (jugulum, eg.
nyckelben, i uttryck för döda).

Strut: capsula (pyramis) chartacea.

Struts: struthiocamēlus; struthio.

Stryk: verbera (plur.); plaga; få s.
vapulare; caedi (caedi pueros nolim, Qu.).

Stryka: I. tr.: 1. absolut: a. =
öfwerfara (smeka): stringere; mulcere (barbam).
— b. = gnida; polera, glätta: fricare;
tergere; laevigare, complanare. — c. =
bestryka: linere; oblinere. — d. medels
strykning åstadkomma, bilda: s. ett streck lineam
ducere, allinere; s. tegel lateres fingere,
ducere. — e. = stryka bort: delere; = s.
ned: tollere (vexillum); s. flagg, segel
velum demittere; s. flagg för ngn (ɔ: fasces
summittere alicui), manus dare, cedere
alicui (cum tibi aetas nostra jam
cederet, fasces summitteret -, C. Brut. 22). —
2. tills. med prepositioner: a. s. af, bort:
abstergere; delere. — b. s. in (= kassera in):
referre, reportare; lucrari. — c. s. ned:
demittere; deducere; detrahere. — d. s.
ngn om munnen med ngt: os alicui
sublinere -; s. sig om ögonbrynen palpebras
manu mulcere, perstringere. — e. s. på:
illinere; bildl.: s. för tjockt på = nimis
exaggerare, amplificare rem verbis, dicendo.
— f. s. undan: summovere; s. håret undan
capillos removere, revocare. — g. s. upp:
subducere. — h. s. ut: delere. — i. s.
öfwer: obliterare; oblinere. — II. intr.: 1.
absolut = förswinna: perire; consumi; tolli.
— 2. med prep.: a. s. fram: prodire; patere
(t. ex. silva); stormen s-r fram radit,
perflat terram ventus. — b. s. förbi ngns
ögon: oculos alicujus (stringere),
praestringere. — c. s. med = gå åt: consumi;
dissipari; perire (cito periit, quasi objicias
formicis papaverem, Pt.); om personer =
dö mori, obire. — d. s. på foten: pede
radere (terram); bildl. = abire (victum, re
infecta). -ande: s. wind ventus secundus;
s. fart cursus citatus; s. aptit summa cibi
aviditas; hafwa en s. åtgång vendibilem
esse; ab emptoribus appeti.

Strykjern: ferrum, quo laevigantur
panni.

Strypa: strangulare; jugulare; guttur
alicujus laqueo frangere, elidere.

Strå: stipula; avena, culmus; grässtrå
herbula; stramentum halmstrå, kollektivt;
ligga på s. stramentis incubare; gifwa
tionde i strået decumam in spicis reddere;
täckt med s. culmo tectus (horrens); icke
lägga twå s. i kors för ngt ne digitum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free