Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Studiefrihet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Studiefrihet: literarum colendarum
libertas. -fält, -gren: genus literarum,
doctrinae; ars; (campus). -karl: (otiosus)
literarum cultor; jfr Läskarl. -plan:
artis colendae, studiorum ratio.
Studium: (i best. form Studiet), pl.
Studier: 1. = bemödande att begripa, lära,
utöfwa ngt: studium (cura); cognitio; lectio
(= läsning, lektyr); meditatio,
commentatio (inöfning, instudering af ngt;
sapientis vita mortis commentatio est, C.);
ofta i mera objektiv mening = studie l.
lärdomsgren, fack: ars; studium (ex pluribus
artibus studiisque collectum, C. de Or.
I. § 16); särskildt i plur. = bokliga,
literära studier literarum, artium studia; (a. s.
et doctrina, C. de Off. I. 135); absol.
studia (l. c. 19; Juv. VIII. 1.); flitigt,
omsorgsfullt s. assiduum, diligens s.; s. af
borgerliga lagen (juridiskt s.) juris civilis
studium l. cognitio (de Or. I. 185, 197);
historiens s. rerum cognitio (L. praef.);
historia; s. af grekiske författare graecorum
scriptorum lectio, pervolutatio; sysselsätta
sig med s-t af gamle författare antiquos
(scriptores) legere, perlegere, lectitare;
detta konstwerk förråder mycket, omsorgsfullt
s. magnae curae et commentationis est;
s. af lifwet och sederne vitae humanae
morumque cognitio, notatio; egna sig åt ett
s. arti alicui operam dare, se dare,
vacare; idka ett s. studium, artem, genus
doctrinae l. literarum colere, in arte alqa
versari; försumma, afbryta, öfwergifwa,
återupptaga ett s. studium alqod negligere,
intermittere, remittere, omittere,
renovare, recolere; lärda, wetenskapliga s-r
doctrinarum, artium reconditarum studia;
(artes reconditae, elegantiores);
humanistiska s-r artes liberales, ingenuae; artes,
quibus adolescentes ad humanitatem
informari et fingi solent; införa ett s.
någonstädes studium alqod, artis studium
inferre (in mores populi), inducere, (C. de
Or. II. 121), celebrare (göra allmän,
wanlig); befordra, gynna s-na artium studia
excitare, augere; s-na blomstra, ligga nere
artium studia florent, jacent; göra sina
s-r hos ngn, under ngn discere ab alqo,
apud alqm (C. de Off. I. 1); alqo
magistro uti; det är ett eget s. peculiaris
quaedam ars est; göra ngt till sitt enda s., s.
för lifwet aetatem consumere in alqa re;
vitae tabernaculum ponere in arte alqa,
C. de Or. III. § 77. — 2. förwärfwade
studier: scientia; (literae); artis alicujus
cognitio; han har många s-r multae in eo
literae sunt; multa legit, multa didicit;
hafwa goda, ordentliga s-r perdidicisse ea,
quae discenda fuerunt (C. de Or. III. 87);
literis, scientiā (artium, literarum, rerum)
satis instructum esse; hafwa juridiska s-r
jus civile didicisse; a juris studio non
abhorrere; förwärfwa sig goda juridiska s-r
justā juris scientiā impleri (C.); sakna s-r
non didicisse (l. c. 79); doctrinae,
bonarum artium expertem esse; (eruditionis
expers et ignarus, C. de Or. II. 1);
sakna juridiska s-r juris civilis ignarum esse.
Studsa: 1. eg.: s. upp exsultare,
subsilire, subsultare; succŭti (currus alte s.,
Ov.); s. tillbaka resultare; recellere. — 2.
oeg. (= baxna): obstupescere (viso alqo
wid ngns åsyn; ad rem wid ngt); jfr Vg.
Aen. II. 378 ff.). -are: a. bössa: *pyrobŏlus
brevior. — b. bordsur: *horologium abăci.
Stuf: lacinia (residua panni).
Stuff: glebula l. particula metalli.
Stufning: conditura.
Stufwa: 1. s. in = packa in: reponere,
stipare; instipare, inserere (Hor. Sat. I.
5). — 2. = koka i kryddor, såser o. dyl.:
jure condire, incoquere; s. upp recoquere
(äfwen oeg. = laga, göra om).
Stuga: a. atrium (dagligt rum i ett hus;
äfwen om offentliga lokaler, ss. auktionssal,
[hållstuga]); liten, fattig s. cella. — b.
tugurium, taberna, casa (= koja, ss. i ordet
backstuga o. d.: pallida mors aequo pulsat
pede pauperum tabernas regumque
turres, Hor.).
Stuggris: homo umbraticus. -piga:
(famula) atriensis.
Stulta: vacillare; non satis certo pede
incedere.
Stum: mutus; infans (Croesi filius);
elinguis; wara s. mutum esse; (voce
carere); s. som en fisk mutus ut piscis (jfr Hor.
Carm. IV. 3. 19); (statuā taciturnior, id.);
blifwa s. obmutescere (C. de Or. II. § 27);
conticescere (tystna); (obstupescere); s.
bild muta imago (animum pictura pascit
inani, Vg.); s-e afgudar dii muti et
mortui; s. sorg dolor l. maeror tacitus (sine
voce; s. förwåning stupor; stå i s.
förwåning (mutum) stupere; (admiratio ei
praecluserat, incluserat vocem); s. person (på
teatern) muta persona (κωφὸν πρόσωπον);
stumt spel muta quaedam l. tacita (sine
voce) actio. -het: (os mutum); infantia
(i. linguae om späda barns oförmåga att tala,
Lucr. V. 1029).
Stump: frustum; particula.
Stund: tempus; temporis momentum (l.
punctum), hora; läglig, lycklig, glad s.
opportunum; faustum, laetum tempus; må
det ske i en lycklig s. quod bonum, felix
faustumque sit; en ledig s. tempus vacuum,
liberum (a negotiis); på lediga s-r
temporibus, horis subsecivis; in otio; icke
hafwa ngn ledig s. tempus vacuum non
habere; jag har icke s-r tempus, otium
operae mihi non est; på tid och s-r = med
tiden (se detta); en liten s. breve tempus,
brevis hora; om en s., om en liten s. mox;
paulo post; i samma s. eodem puncto
temporis; på s-n statim; e vestigio; tröga s-r
tempora longa, lenta; sista s. extremum,
supremum tempus; suprema hora,
supremus dies; hans sista s. är kommen l. inne
supremus dies, s. hora venit, adest ei
(lux ultima, Vg.; quando fatalis et meus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
