- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
651-652

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stygghet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

all lögn war honom en s. mendacium omne
oderat; en s. för Gud och menniskor diis
hominibusque invisus, (inimicus); hwilken
s.! o rem foedam!

Stygghet: foeditas; turpitudo.

Styggt: foede; turpiter; improbe.

Stygn se Styng.

Stylta: grallae; gå på s-r grallis
incedere.

Stympa: truncare; detruncare;
obtruncare; mutilare; debilitare (= göra
ofärdig). -ad: truncus; detruncatus; mutilus;
mutilatus; decurtatus; s-e lemmar trunca,
debilitata membra; tala i s-e satser mutila
loqui. -are: homo inutilis, ad nullam rem
utilis; vilis; s. i sin konst artifex imperitus,
rudis.

Styng: 1. som göres: punctum (acu
terebratum; muscae); gifwa ngn ett s.
pungere, compungere alqm; taga ett s. acum
infigere. — 2. som kännes: smärtans,
orättwisans, samwetets s. morsus (stimulus)
doloris, injuriae, conscientiae; s. i bröstet
laterum dolor; känna ett s. i sitt samwete
morsu conscientiae angi.

Styr: hålla i s. coercere (uti saevitia in
famulos, si aliter coerceri non possunt,
C.); compescere; frenare; domare; hålla
sitt sinne i s. animum (iram, cupiditatem)
regere, domare (animum rege, qui nisi
paret, imperat, Hor.); hålla sin mage i s.
ventrem curare; sätta öfwer s. profundere,
dilapidare, dissipare, absumere (bona,
rem; rebus maternis atque paternis
fortiter absumptis, Hor. Ep. I. 15. 27); gå
öfwer s. perire; irritum fieri.

Styra: 1. s. ngt: regere, gubernare
(navem, civitatem; regere currum, equos;
praeesse civitati); s. ett hus domum
regere (C. de Sen. § 37); s. sitt sinne, sina
begär animum, cupiditatem regere,
continere, domare (Hor.), coercere; s. sin
tunga, sin wrede linguae, irae temperare,
moderari; s. sin skrattlust risum tenere. —
2. absolut, styra = s. ett skepp: gubernare
(nautae certant, quis potissimum
gubernet, C.); cursum navis regere, (moderari);
s. på, till ett ställe (cursum) tenere alqo,
locum (agrum Laurentem, L.). — 3. s. till
rätta: rem expedire; omnia ordinare,
constituere; jfr Rätt. — 4. s. ut, om se
Utstyra, Bestyra.

Styra sig: se l. animum continere;
animo moderari, temperare; animum regere,
cohibere; han kunde ej s. sig, utan utropade
non se continuit, se tenere non potuit,
quin exclamaret (jfr C. de Fin. II. § 21;
Pt. Mil. 1368 vix reprimor, quin -); ur
stånd att s. sig impotens sui; indomitus;
ad iram l. libidinem alienatus (L.).

Styrande: regens; moderans; en s. hand
manus rectrix, moderatrix; de s.
rectores, moderatores civitatis, -um; qui
praesunt reipublicae.

Styrbord (på ett skepp): latus dextrum;
dextra pars constrati.

Styre: clavus; gubernaculum; sitta wid
s-t clavum tenere; ad gubernaculum
sedere; samma uttryck äfwen om statens s. cl.
imperii, gub. civitatis.

Styrelse: 1. i abstr. men.: gubernatio,
moderatio, rectio (navis, civitatis);
regimen, moderamen (ultima prona via est
et eget moderamine certo, Ov.); kraftig,
swag s. fortis, infirma gubernatio;
monarkisk s. regnum; (unius regimen l.
dominatus, dominatio); aristokratisk s. optimatium
regimen, (respublica); hafwa en monarkisk
s. in regno esse; ab uno regi; in unius
potestate esse; hafwa en aristokratisk s.
penes optimates l. paucos l. principes esse;
ab optimatibus regi (cunctas urbes aut
populus aut primores aut singuli regunt,
T. Ann. IV. 33; jfr Germ. 44). — 2. = de
styrande: rectores, moderatores,
gubernatores (civitatis); ii, qui praesunt reip. l.
civitati, qui regunt remp. -form: forma,
genus reipublicae; jfr Statsförfattning;
blandad s. permixta (et consociata)
reipublicae forma, T. Ann. IV. 33; jfr C. de
Rep. I. § 69.

Styresman: rector, gubernator,
moderator (civitatis, provinciae).

Styrka, f.: vis; vires; robur; firmitas;
kroppens, kroppslig s. vires corporis;
själens, sinnets s. animi robur, firmitas (C.
de Off. I. § 15), firmitudo (T. Ann. IV.
8); animus magnus, robustus (de Off. I. 67);
animi constantia; wisa själsstyrka animi
firmitate, constantiā excellere; animum
invictum, magnum praestare; snillets s. vis
ingenii; härens s. vires exercitus (L. XXI.
1), copiarum magnitudo, numerus;
truppens s. militum numerus; bewisets s. vis
argumenti; sanningens s. vis veritatis; detta
är hans s., deri ligger hans s. hac re
maxime excellit, confidit (C. Tusc. V. c. 3);
wisa sin s. quantum valeat (viribus,
ingenio l. dyl.), declarare, ostendere; winna s.
confirmari; viribus augeri.

Styrka, v.: 1. i allm. = gifwa styrka:
firmare; confirmare (se Stärka); animum,
corpus alicujus confirmare, firmare. — 2. s.
ngn i ett beslut: consilium alicujus
confirmare; söka s. ngn magnopere suadere
alicui. — 3. med bewis s.: argumentis
(indiciis, signis) probare, comprobare,
planum facere; med ed s. jurejurando
firmare, confirmare alqd, dictis fidem addere;
medels witnen, witnesmål s. testari, testes
dare l. edere (alqd esse); det är styrkt, att -
probatum, testatum est, consignatum est.

Styrkande: ad vires confirmandas,
recreandas aptus; quo recreentur vires (C.
de Sen. 36); s. medel defectionis remedium,
subsidium; virium firmamentum
quoddam, (fultura, Hor. Sat. II. 3. 154); gifwa
s. medel vires cibo, potione, medicamento
fulcire (sustentare) deficientes, cadentes
(Lucr., Sen. ap. Bentl. Hor. l. c.).

Styrkedryck, -tår: potio ad vires
confirmandas (recreandas, sustentandas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free