Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stålsätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-sätta: durare; firmare; obfirmare; s. sig
mot faran ad periculum durare animum;
(obdurescere). -tråd: ferrum ductile.
Stånd: 1. (stående, i mots. till wikande):
hålla s. stare (non stetit solum, sed
etiam - Romanum pepulit, L. II. 6; pugna
iis constabat, id. I. 30); hålla s. (i
inkoativ mening), fatta s. sistere, resistere (r.
atque pugnam iterare, L. I. 12); hålla s.
mot fienden hostem, impetum hostium
sustinere. — 2. = bestående, (tillwaro):
bringa till s. conficere; efficere; komma till s.
confici; perfici; geri; en drabbning kom till
s. ad pugnam ventum est; fred kom till s.
pax composita, confecta est; det war han
som bragte freden till s. ejus operā
maxime pax composita est. — 3. = skick
(sakers); pregnant = godt skick: (status;
condicio); wara i godt s. bene paratum,
comparatum, instructum (affectum,
constitutum) esse; wara i brukbart, obrukbart s. ad
usum habilem, inhabilem esse; jfr det
wanligare Skick; - sätta i s. reficere,
restituere; reparare; hålla i s. servare,
conservare. — 4. s. att, till att -: (facultas);
wara i s., ur s. posse, non posse; ur s. att
tala, att styra sig sjelf infans; sui impotens;
ur s. att bära bördan oneri impar; wara
ur s. att betala solvendo non esse; sätta
i stånd att - ita afficere, instruere, juvare,
exercere o. s. w., ut possit (corpus ita
afficiendum est, ut possit rationi parēre,
C.); sätta ngn i s. att betala pecuniā
juvare, instruere, ut aes alienum solvere
possit. — 5. samhällsställning, samhällsklass: a.
i allm.: condicio (ställning med afseende på
frihet l. ofrihet - servorum condicio
infima est); sors, fortuna (wilkor i allm.);
locus (s. i abstrakt mening med afs. på högre
och lägre klass af medborgare); ordo (= klass
i abstrakt och i kollektiv mening); (dignitas,
fastigium wärdighet, rang); befinna sig i
slafstånd, i fritt s. servum esse l. servire; in
famulatu esse; liberum esse (condicione,
statu); högre, lägre s. superior, inferior
ordo (i-is ordinis amici, C. de Am. 69);
wara öfwer ngn i s. loco, dignitate
superare alqm (ibdm 71; viribus, ingenio,
specie, virtute, loco, re extremi
primorum, extremis usque priores, Hor. Ep.
II. 2. 202); många menniskor af hwarje s.
multi cujusque ordinis homines; skilnader
i s. discrimina dignitatis (L. I. 42); man
af ringa s. homo tenuis, h. ignobilis loco
(T. Ann. I. 3); man af s. homo nobilis,
illustris; född af ringa, högt, adeligt o. s. w.
stånd ignobili, obscuro, honesto, nobili
loco (genere) natus, ortus; taga en hustru
som är öfwer ens s. non suae sortis
uxorem, u-m nobiliorem quam pro suo
ordine ducere; gifta sig in i ett högre s. in
superiorem ordinem innubere; - senators-,
riddareståndet (i Rom) ordo senatorius,
ordo equester, men det patriciska, plebejiska
ståndet = patres, plebs; (jfr lex Julia de
ordinibus maritandis). — b. stånd, pl.
ständer i. e. stånd ss. riksförsamling: ordines
regni, imperii. — 6. äkta s.: inträda i ä.
s-t uxorem ducere; nubere (om qwinna).
— 7. marknadsstånd: taberna. — 8.
wäxtstånd: planta; stirps; frutex (buskstånd).
Stånda: stare; constare; blifwa s-nde i
ngt stare, perstare, perseverare in re.
Ståndaktig: stabilis; constans; firmus.
-aktighet: stabilitas, constantia; firmitas
animi. -aktigt: constanter (ferre, negare).
Ståndare: stamen.
Stånddrabant: satelles. -läger: stativa
(jfr Läger). -punkt: status (s-u dejicere,
demovere adversarium); gradus; locus
(quo l. ubi consistitur); condicio
(ställning); intaga en s. gradum capere (C. part.
Or. § 101); innehafwa, befinna sig på en s.
statum tenere, obtinere; alqo loco
(altiore, inferiore o. s. w.) esse; efter sakernas
nu warande s. ut nunc sunt res l.
tempora; ut his temporibus; stå på en hög s. af
bildning (altum eruditionis gradum
tenere); eruditissimum esse; artibus
perfectum esse; bildningen befinner sig på en hög,
låg s. florent, jacent artes; ngns
wetenskaplige s. (till graden) scientia (quantum
quis valeat ingenio ac scientia,
ostendere - angifwa); (till åsigterna) sententia
(quid sentiat quisque, ostendere); min s. i
denna fråga är oförändradt densamme
equidem idem sum l. sentio; non muto
sententiam; jfr Punkt, Ställning. -rätt:
quaestio militari more habita; hålla s. m.
m. cognoscere, quaestionem habere;
supplicium sumere ab alqo.
Ståndsmessig: qui l. qualis cujusque
ordinem decet, ordini convenit (C. de
Off. I. 151); ordini conveniens, decorus;
s-t giftermål par connubium. -person:
homo elegantioris, superioris ordinis.
-skilnad: ordinum discrimen. -twist:
contentio ordinum.
Stång: 1. i allm.: pertica; hasta. — 2.
särsk.: wagnsst.: temo. — 3. mätstång:
pertica; decempĕda; jfr Gillerstång, Häfstång,
Lackstång.
Stånga: cornibus (cornu) petere,
ferire alqm; arietare in alqm; cornua
obvertere alicui.
Stångas: inter se arietare, coruscare
(cornibus).
Stånghäst: equus jugalis. -jern: ferrum
in perticas deductum.
Stånglig: petulcus.
Stånka, f.: canthărus.
Stånka, v.: suspirare.
Ståt: pompa; magnificentia
(apparatūs); apparatus (splendidus, magnificus);
splendor; med s. magnifice; magnifico
apparatu; utan s. sine apparatu.
Ståta: magnifico apparatu uti;
pompam adhibere.
Ståthållare: (vicarius); legatus (l.
Caesaris = s. i kejserlig prowins); praeses
(provinciae); praetor (jfr C. in Verrem);
proconsul, propraetor (s. af konsularisk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
