Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stött ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stött se Stöta, II. 2.
Stötta, f.: fulcrum.
Stötta, v.: fulcire.
Subjekt: 1. i gramm. men.: subjectum.
— 2. = menniska, person, ofta i något
föraktlig mening: homo; (corpus, caput;
persona); med sådana s. bör man ej befatta sig
istud genus hominum adhibere omnino
levitatis est (C.); ett friskt s. sanum
corpus. -jektiv: 1. i gramm. men.:
*subjectivus. — 2. = som tillhör l. har sin grund i
en persons föreställning, tycke (l. enskilda
förhållanden): opinabilis, opinatus, in
opinione positus, voluntarius (jfr C. Tusc. IV. §
11 ff.; 83; mots. in natura positus,
naturalis, necessarius, de Fin. I. 45); äfwen
kan ordet återgifwas med proprius l.
pronomina possessiva, samt wid ord, som
sjelfwa betyda föreställning, tycke o. d., lemnas
oöfwersatt, t. ex. opinio, voluntas (s.
föreställning, wilja); efter min s. öfwertygelse meo
quidem judicio; ut mihi quidem videtur
l. videri solet; s-a orsaker causae propriae
quaedam.
Sublim: altus; grandis; magnificus;
sublimis (Qu.); excelsus; elatus; (jfr Hög,
Högstämd); s-t skådespel magnificum,
magnum spectaculum.
Subordination: 1. (objekt.) = alicui,
alicujus imperio subjectum esse. — 2. =
lydnad: obsequium; modestia. -ordinera
= wara underordnad. -ordinerad se
Underordnad, Underlydande.
Subsidier: belli subsidia.
Subsistera se Bestå, Berga sig.
Subskribera: nomen subscribere;
nominis subscriptione librum praestinare.
Substans: 1. = sjelfständigt wäsende:
natura (C. Tusc. I. 66). — 2. = ämne:
materia; mixtura. -stantiv: nomen
substantiae, quod substantiam significat (Prisc.).
Subtil: subtilis; acutus; spinosus (se
Skarpsinnig, Spetsfundig).
Subtrahera: deducere (C. de Off. I. §
59), detrahere.
Successiv: quod fit per gradus
temporum; quae per temporum gradus se
subsequuntur.
Suck: gemitus; suspirium (Sen.); draga
en s. spiritum alte repetere; gemitum ab
imo pectore dare (Vg.); uppgifwa sin siste
s. spiritum extremum edere; animam
efflare; exspirare.
Sucka: gemere; ingemiscere; suspirare;
s. djupt alte suspirare (jfr Suck); s. till Gud
Deum tacite precari, implorare; s. efter
ngt suspirare alqd (poet.), in re;
desiderare alqd; s. öfwer ngt gemere, secum
queri alqd.
Suckan: gemitus; questus.
Sudd: linteolum; panniculus
madefactus.
Sudda: 1. eg.: labem, maculam
remittere (Hor.); s. ned allinere, oblinere,
inquinare, maculare; s. på ngt illinere rei;
s. öfwer oblinere, collinere; - obliterare,
delere. — 2. dissolute, negligenter
vivere. -are: pictor imperitus, ineptus (jfr
Klåpare).
Sudder: homo dissolutus, nequam.
Suddig: 1. eg.: immundus, sordidus. —
2. i allm.: negligens.
Suden, part. af Sjuda: elixus.
Sudla se Besudla.
Sufflera se Hwiska.
Suga: sugere; (ore ducere); s. in, ut,
upp insugere; imbibere; exsugere; det s-r
cibi desiderium movetur; s. sig in imbibi.
-are: 1. = Sugrör. — 2. en fisk: echenēis
remora.
Sugga: scrofa; sus; porca.
Suggegris: porcula.
Sugning: suctus.
Sugrör, -werk: haustrum.
Sula: sŏlum (fotsula och skosula).
Sumack: (ett färg- l. garfämne; bladen af)
rhus coriaria.
Summa: summa: a. aritmetisk: en s.
penningar pecunia; stor s., stora s-r magna vis
pecuniae; (magnae) pecuniae; en liten s.
summula (Juv.); slut- l. totals. summa
omnium, omnium rerum (Cs. b. G. I. 29);
in summa (C.); få (wid räkning) en s.
summam facere, cogere; det gör, utgör en s.
af - summa est (centum milium). — b. =
hufwudinnehåll: summa; (caput); s-n af
talet war detta haec erat s. orationis; hanc
s-am habuit sermo. -marisk: brevis; qui
capita tantum et summas rerum habet.
-mariskt: summatim (mots. singillatim; t. ex.
exponere, perscribere, attingere). -mera:
consummare (Col.); summam, -as (rerum)
facere, cogere, colligere, subducere;
(videre quae summa fiat, C.); computare
(sammanräkna, beräkna). -mering:
consummatio (Pn., Col.).
Sump: 1. = pöl, kärr, dam: lacuna;
lama; uligo; palus; jfr Fisksump. — 2.
bottensats: faex.
Sumpig: uliginosus; caenosus.
Sund, n.: fretum; (Bosphŏrus l.
Bosporus Thracius - konstantinopolitanska
sundet; B. Cimmerius - mellan Maeotis och
Pontus Euxinus; Hellespontus = sundet
wid Dardanellerna); Euripus (eg. sundet
mellan Euboea och fasta landet); Messinska s-t
fretum Siculum, ofta ensamt fretum.
Sund, adj.: 1. = frisk, ej sjuk: a. i
kroppslig mening, wanl. i förbindelsen frisk och sund:
sanus; integer; incolumis. — b. i andlig
men.: sanus; (mens sana - sundt förnuft -
in corpore sano, Juv.); incorruptus;
integer; wara wid s-t förnuft sana, integra
mente esse; mente constare; s. åsigt sana
ratio; s. smak incorruptum (sanum)
judicium; s. wältalighet sana eloquentia; s-t
menniskoförstånd sensus communis; det s-a
förnuftet lärer ratio, sensus communis
(sensus ratioque, Hor.) monet -. — 2. =
helsosam: salūber (āer, caelum; domus;
aedes - pestilentes sint et habeantur s-es,
C. de Off. III. § 54). -het: 1. = friskhet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
