Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sundt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bona valetudo; sanitas; dricka på ngns s.
salutem propinare alicui. — 2. =
helsosamhet: salubritas (āeris, domūs).
Sundt: sane; incorrupte; integre; må s.
bene, recte valere; yttra sig s. sane,
prudenter dicere; bo s. domum, habitationem
salubrem habere.
Sunnan: (meridies; partes
meridionales); auster = sunnanwind; s. ifrån a
meridie.
Sup: potio; haustus.
Supa: sorbere; bibere; potare (= hålla
dryckeslag); pregnant = wara begifwen på
fylleri: ebriosum, vinolentum, vinosum
esse; vino indulgere; s. sig full se
inebriare; s. upp ebibere; - potando consumere,
gulae dare; som man kokar, får man s. ut
sementem feceris, ita metes.
Supanmat: jus.
Supare: potor; homo vinolentus,
vinosus.
Supbroder: compotor.
Supé: coena. -era: coenare.
Supig: vinosus; ebriosus; vino deditus.
Supplicera: suppliciter petere, precari.
Supplik: literae supplices; libellus
(supplex); scripta supplicatio; inlemna en s.
per literas supplicare. -kant: supplex.
Sur: I. eg.: 1. sur till smaken: acidus;
(acerbus skarp, bitter); ngt sur subacidus,
acidulus; wara, blifwa sur acēre, acescere;
s-t äpple pomum acidum, p. acerbum (om
den omogna fruktens sträfhet - uva primum
est peracerba gustatu, C.); sur mjölk
oxygăla. — 2. = rå, full af skarpa wätskor, jäst
(wåt): crudus (lignum crudum sur wed);
(s-a kläder madida vestis). — 3. = rutten,
skämd, osund (stinkande): puter, putrefactus;
putidus; foetidus; s-a äpplen poma putria;
s-a ben crura ulcerosa; s-a ögon oculi lippi.
— II. oeg.: 1. objektivt l. om saker =
obehaglig: (quod petis, id sane est invisum
acidumque duobus, Hor. Ep. II. 2. 64);
acerbus; ingratus; fastidii plenus;
molestus; gravis; tristis; invisus; s-t arbete
labor ingratus, gravis, molestus; göra ngn
lifwet s-t acerbam alicui vitam reddere;
alicui molestiam, negotia exhibere;
fastidium creare alicui; (hae res me vitae
satiant, Pt.); kännas s-t för ngn grave,
molestum esse alicui; inacescere alicui (Ov.);
det skall kännas, komma s-t efter post te
poenitebit, dolebis. — 2. subjektivt, om
personers utseende och sätt: tristis; acerbus;
offensus; morosus; s-a miner vultus
tristes, torvi, asperi, offensionis pleni; se
sur ut, göra s-a miner tristi - vultu esse;
vultu offensionem significare. -deg:
fermentum. -kål: olus acidum; aceto
condītum. -mulen: tristis, (nubilus voltu, Ov.).
-mulenhet: tristitia; austeritas; nubes
supercilii; (frons obducta).
Surna: acescere, coacescere (ut non
omne vinum, sic non omnis aetas
vetustate coacescit, C.); mjölken s-r cogitur,
coagulatur.
Surr: bombus; susurrus.
Surra, v. intr.: 1. apes, muscae
susurrant (Vg.), bombum faciunt (Varr.),
stridunt. — 2. = Swirra, Rumla.
Surra, v. tr.: s. ihop complicare; s. fast
vincire, alligare.
Surögd: lippus; wara s. lippire. -het:
lippitudo.
Sus: 1. susurrus, murmur, stridor;
bäckens sus rivi murmur (lene); windens sus
i skogen venti per silvam stridor. — 2.
lefwa i sus och dus: dissolute vivere; vino et
epulis deditum vivere.
Susa: murmurare; susurrare; stridere;
det s-r för öronen aures tinniunt.
Suspendera (uppskjuta l. för en tid låta
hwila): intermittere; suspendere (jfr Lat.
Lex.); s. sitt omdöme judicium
(assensionem) sustinere, retinere (C.; gr. ἐπέχειν;
jfr est prudentis sustinere ut currum, sic
impetum benevolentiae, C. de Am. 63);
s. ngn från utöfningen af embete munere l.
muneris administratione ad tempus
interdicere alicui (Lindf.). -pension:
muneris interdictio; necessaria actionis
intermissio.
Suvenir: monumentum (Minne, II).
Suverän: ss. substantiv: rex; dominus
(cui infinita potestas est); det s-a folket
populus, cui summa omnium rerum
potestas est.
Suveräneté: infinita, nullis terminis
circumscripta potestas; (regnum; regia
potestas); folkets s. populi majestas (p.
summa m. est, C.).
Swafwel: sulfur; af s. sulfureus.
-haltig: sulfuratus. -sticka: scidula (sulfure
tincta l.) sulfurata. -syra: acidum
sulfuris.
Swag: 1. i allm.: infirmus (s. att hålla
l. bära); tenuis (klen, obetydlig); languidus
(matt); levis, exiguus (ringa, obetydlig);
(fragilis bräcklig, skör); s-t stöd adminiculum
infirmum; s. is glacies tenuis, fragilis; s-t
spår vestigium tenue, leve, incertum; s-t
ljud sonus exilis, summissus; s-t ljus lux
exigua, (maligna); s-t win vinum
languidum, leve, (dilutum); s. färg color
languidus (jfr Blek); wara s. infirmum esse;
parum l. non multum valere; göra s.
infirmare, attenuare (jfr Förswaga); s-t
bewis argumentum leve, infirmum; s.
misstanke tenuis, levis suspicio; s-t hopp spes
dubia, tenuis, exigua, fluxa; göra s-t
intryck parum movere; en s. punkt infirma
pars. — 2. kroppsligt s.: infirmus;
invalidus (L., T.); tenuis (klen); imbecillus
(kraftlös); debilis (ofärdig); languidus (slapp,
matt); s. kropp corpus infirmum, affectum,
tenue; s. wäxt, byggnad statura gracilis,
tenuis; s-a krafter vires exiguae, affectae;
s. af ålder (ålderdomsswag) annis,
senectute infirmus, annis gravis (corpus annis
infirmum, ingenium sapientiā validum,
Sa. Cat. 6); senectā invalidus (T., L.);
s. helsa infirma, tenuis imbecilla valetudo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
