Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Swäfwande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suspensum esse; (sua vi nutuque teneri);
s. öfwer ngn imminere, impendere alicui.
— b. i rörelse: s. hit och dit, s. fram ferri;
volitare; labi (pennis); s. upp evolare,
subvolare; s. ned devolare, delabi (pennis per
āera); s. bort avolare (pennis auferri);
abire (tacito gradu). — 2. oeg.: a. s. i fara:
in periculo versari; s. i owisshet dubium
haerere, (haesitare); suspensum haerere;
nescire, ignorare; s. mellan hopp och
fruktan inter spem et metum dubium,
suspensum esse, (pendēre), haerere; s. för
ngns ögon l. sinne ante oculos l. animum
alicujus versari (videre mihi videor);
menti alicujus obversari; s. på ngns läppar in
ore alicujus esse. — b. s. på målet:
linguā haesitare; linguā, verbo titubare; s.
ut evagari; (exspatiari); longius labi,
prolabi; s. ut i beröm laudandi studio
prolabi; jfr Utbreda sig, Utswäfwa. -ande:
pendens; suspensus; (aequis ponderibus
libratus l. examinatus = hållen i jemnwigt).
Swägerska: glos (i. e. soror mariti, Fs.);
fratria (uxor fratris); affinis (= beswågrad
i allm.).
Swälja: glutire, deglutire; (vorare,
devorare = sluka; haurire, sorbere om
flytande saker).
Swälla: tumere, turgere (pösa).
Swält: fames; jfr Hunger.
Swälta, 1. intr.: esurire; fame vexari,
cruciari; non habere, quo vitam toleret.
— 2. tr.: fame cruciare, vexare alqm;
cibum subtrahere, maligne praebere alicui.
Swämma (hästar): mersare (fluvio
salubri, Vg.).
Swäng: flexus; göra en s. flectere; taga
sig en s. (in orbem) saltare.
Swänga, v. tr.: versare; vibrare;
librare; torquere, contorquere; agitare; s. sitt
swärd ferrum versare, vibrare.
Swänga, v. intr.: (= göra en swängning)
flectere (dextrorsus, sinistrorsus); s. hit
och dit (huc illuc) agitari; s. omkring in
orbem circumagi, se convertere; s. om i
dansen orbem saltatorium versare (C.).
Swänga sig: 1. eg. = Swänga, v. intr. —
2. oeg.: tergiversari; artificiis uti;
temporibus callide uti.
Swängel: tollēno.
Swängning: flexus; conversio; se Swäng.
Swängrum: spatium excurrendi, se
movendi l. campus, locus, spatium, in quo
quis excurrere (vires, industriam
experiri et exercere) possit.
Swära se Swärja.
Swärd: gladius; ensis (poet.); ferrum
(mordwapen i allm.); med eld och s. ferro et
igni (vastare); draga, blotta s-t ferrum
stringere, destringere; sticka s-t i skidan
gladium in vaginam recondere; falla på sitt
eget s. suo gladio perire, se jugulare.
-fejare: gladiorum politor. -fisk: gladius;
xiphias.
Swärdotter: nurus.
Swärdsegg: (gladii acies); falla för s.
ferro cadere. -lilja: iris. -sida: slägting
på s-n agnatus. -slag: gladii ictus.
Swärfader: socer. -föräldrar: soceri;
socer et socrus.
Swärja: 1. i allm.: jurare (se facturum
esse, att göra); adjurare; jure jurando se
obstringere, obligare, astringere (med ed
förbinda sig); s. dyrt, heligt sancte jurare;
s. efter formulär verbis conceptis, in certa
verba jurare; s. falskt pejĕrare; s. ngn
trohetsed in verba alicujus jurare (T. Ann.
I. 8); s. fanan sacramentum dicere (alicui,
apud alqm); sacramento militiae obligari;
in verba (imperatoris, consulis) jurare;
låta ngn s. fanan sacramento (militiae)
obligare, adigere alqm; s. på ngt
jurejurando affirmare, confirmare, sancire alqd;
s. ngns död jurare se interfecturum alqm;
om flere: conjurare in mortem alicujus,
de interficiendo alqo; s. wid ngn per alqm
(Deum) jurare; s. sig fri abjurare (culpam,
bonam copiam). — 2. = Bannas. — 3. s.
emot: discrepare, dissentire, disconvenire
inter se, a re (jfr Afbrott, Afsticka). -are:
qui crebris exsecrationibus utitur.
Swärm: turba; biswärm examen (apum);
s. af pilar sagittarum turba, imber (skur).
Swärma: 1. om bin: examinare (Col.
IX. 23; jfr Vg. Ge. IV. 58 ff.). — 2. i allm.
= ströfwa omkring: vagari; discurrere;
discursare; grassari; comissari (om ett tåg
af gillesgäster). — 3. = fantisera, drömma:
somniare; alucinari, vaticinari, hariolari,
furere (delirare); - s. för ngt studio,
cupiditate, amore alicujus rei (t. ex.
libertatis) incensum, inflammatum esse,
flagrare, calere (jfr Hor. Ep. I. 3. 23 quae
circumvolitas agilis thyma?); s. för en
qwinna cupere alqam; (caeco) amore
alicujus insanire, ineptire, furere (Inachiā,
Hor.). -are: 1. qui caeco l. vano alicujus
rei studio ducitur; homo fanaticus,
superstitiosus, vanus, ineptus; jfr Fantast. —
2. = raket: malleolus. -eri: mentis error
(an me ludit amabilis e.?; mentis
gratissimus e., Hor.); furor, insania (scribimus
indocti doctique poēmata passim. Hic
error tamen et levis haec insania -, Hor.
Ep. II. 1. 117 ff.); somnia (n. pl.).
Swärmoder: socrus. -son: gener.
Swärta, f.: atramentum.
Swärta, v.: 1. denigrare; infuscare;
nigro l. atro colore inducere, tingere,
inficere. — 2. oeg.: (infamiā) aspergere alqm,
vitae splendorem maculis aspergere;
obtrectare alicui, laudibus alicujus;
maledicere alicui, maledico sermone carpere,
vellicare alqm; (nos virtutes ipsas
invertimus atque sincerum cupimus vas
incrustare, Hor. Sat. I. 3. 55); jfr Förtala,
Smäda.
Sy: suere; acu pingere (brodera); sy i hop
consuere; sy till assuere; sy in insuere (in
culleum parricidas).
Syd: meridies.
Sydlig: australis (C.); (austrinus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
