Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sysslolöshet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-löshet: desidia; inertia; socordia (s-ā et
desidiā aetatem consumere, Sa.). -man:
actor; negotium gerens; procurator.
System: 1. wetenskapligt s.: ars, (artis
forma, formula s. i formel mening); disciplina,
ratio (lära, s. med afseende på grundsats och
innehåll i allm.); bringa i s., sätta i s. ad
artem redigere; arte concludere; artem
instituere; artificiose digerere (C. de Or.
I. 186 ff.; II. 142); gifwa plats i s-t artis
alqo loco ponere; grammatiskt s. ars,
formula grammatici; filosofiskt s. ars,
disciplina philosophi; Epicuri, Stoikernes s.
disciplina l. ratio Stoicorum, Epicuri (C.
de Fin. I. c. 6; de Off. I. § 5); konseqvent
s. disciplina sibi consentanea. — 2. =
plan, ledande grundsats för handlingssätt:
ratio. -matisera: ad artem redigere; arte
concludere; jfr System. -matisk: 1. =
wetenskaplig: artificiosus; ad artem redactus.
— 2. i allm. = planmessig, se detta ord.
-matiskt: artificiose; via et ratione; certa
ratione.
Syster: soror. -barn: sororis filius, filia.
Systerlig: sororius; qualem sororum esse
decet; qualis - solet.
Så, m.: hama.
Så, v.: 1. eg.: serere; conserere (beså);
sementem facere; seminare; semen,
semina jacere, spargere, (terrae mandare);
som du sår, så får du skörda ut sementem
feceris, ita metes. — 2. oeg. (= utsprida,
anstifta): serere (lites, discordias
twistefrön, twedrägtsfrön).
Så = sådan, i uttrycken: i så måtto, i så
fall, på så sätt: ita (jfr Ty och Så, adv.).
Så, adv.: I. utmärkande sätt (i
widsträcktaste mening - förhållande, wilkor,
ordningsföljd): ita; sic: 1. i allm.: ita; sic (sic volo,
sic jubeo); eo, tali, hoc modo; så beskaffad
talis; ita comparatus; så slutade hans lif
hunc vitae exitum habuit (sic Tiberius
finivit, T.); så talade han dixit, dixerat;
(haec Tullus; sic Venus et contra
Veneris sic filius orsus, Vg.); än så, än så
alias aliter; en så, en så alius aliter; gånge
så hwarje romersk qwinna, som begråter en
landsfiende sic eat, quaecunque Romana
lugebit hostem!; så är det ita est (Ter.);
sunt ista (C. de Am. § 6); om så är si ita
est -; det är ej så non est ita (C. de Off.
I. § 158); i början af period: quod si ita
est; då så är quod cum ita sit, quae cum
ita sint; om det ej är så si id non ita est
(C. de Or. II. 186), sin minus; om du så
will, om så behagas si placet (l. c. I. 133),
si ita placet (II. 204); så och så ita fere!;
så kallad qui vocatur, appellatur. — 2. i
frågor (med bibetydelse af förwåning): så?
såå? ain vero; ain tu (l. c. 165); ain
tandem; itane vero? (C. Caec. XII. 34);
sicine agis? (Ter. Eun. 99); - hur så? qui
istuc? (l. c. 121); quorsus haec?; quid ais?;
än så? quid tum? (quid tum, si fuscus
Amyntas?, Vg.). — 3. uppmanande: age!;
age vero!; afstyrande l. afwisande: apage!;
st!; tace! — 4. så der: a. i allm.
demonstrativ mening: så här, så der, (se så der):
ita; hoc modo (maxime). — b. =
någorlunda, temligen (i. e. swagt nog):
(utcunque); non optime; mediocriter sane; hur
mår du? åh! så der quomodo vales? non
optime sane; (ut diis placet); hans
arbete är så der ut potuit, perfecit opus,
non ut voluit (ut vellem). — 5. i
jemförande perioder: såsom - så ut
(quemadmodum) - ita, sic (mera sällan sic etiam:
apud Lacedaemonios ii, qui amplissimum
magistratum gerunt, ut sunt, sic etiam
appellantur senes, C. de Sen. § 20; jfr
26, 36, 72, 71, 48, 38). — 6. = i sådant
fall, under sådana förhållanden: a. lemnas i
begynnelse af eftersats wanl. oöfwersatt; wid
större eftertryck kan det återgifwas med tum
(då): si omnia nobis - quasi virgulā
divinā suppeditarentur, tum optimo
quisque ingenio - totum se in cognitione et
scientia collocaret, C. de Off. I. § 158; de
Am. 53. — b. i början af period (då, alltså,
derför): itaque; ergo; igitur (så gå då -
abi igitur, quoniam ita placet!; agedum,
divine, inaugura, fierine possit - så
utforska då medels fågelskådning -, L. I. 36). —
7. utmärkande ordningsföljd (i tid och rum)
= dernäst, derpå: deinceps; tum; deinde;
inde (equites vocabantur primi, octoginta
inde primae classis centuriae -, L.). —
II. utmärkande grad: 1. tam (wid adjektiv
och verb med betydelse af egenskap);
tantopere (så högt); adeo (till den grad), ita (ita
cupide fruebar, quasi divinarem illo
exstincto fore, unde discerem, neminem,
C. de Sen. § 12; särskildt non ita = icke
just, icke synnerligen: non ita magnus, non
ita pridem); så mycket, så godt som någon
tam (amicus reip.), quam qui maxime (C.
Ep. ad Fam. V. 2), ut nemo magis; så
godt som (fullkomlig, död o. d.) prope (paene)
perfectus, mortuus; så stor tantus; så mycket
tantum. — 2. ofta utelemnas efter så det
relativa som, hwarigenom så ensamt l.
tillsammans med andra adverb skenbart får
betydelse af konjunktion: så rik han än är
quamvis dives sit; så gerna jag wille quamvis
cupiam (quantumvis excellas - så
öfwerlägsen du än må wara, C. de Am. 73); så
godt jag kan quantum potero, valeo;
quoquo modo possum (Carbonem, quoquo
modo potuimus, sustinuimus, de Am. 40;
jfr Törneros); så långt blicken når quam
longissime conspectum oculi ferunt; så långt
jag kan minnas tillbaka quoad longissime
possum respicere spatium praeteriti
temporis (C.); så stor som helst quamvis
magnus; så snart - ubi, ut; ut primum; så widt
jag förstår quantum ego video, intelligo,
judicare possum; så wida = om: si. —
3. i utrop: quam (quam hoc suave så skönt,
C. de Fin. II. 88); o! (jfr Sådan).
Sådan: 1. talis; hujusmodi; ejusmodi;
hic; is; s. som talis, qualis; is, qui; (non
sum, qualis eram, non es quem simulas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
