Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på wederbörligt s. more, sollenni more;
rite; på detta, sådant, följande s. hoc modo;
in hunc modum (locutus est); på sitt s.
quodam modo; quadam ratione; för öfrigt
uttryckes på - sätt oftast med adverb, t. ex.
på detta s., på bästa s., på ett skamligt s.,
på annat s. ita, optime, turpissime,
aliter. — 2. ngns s.: mos; ritus; (modus);
mores (= s. att wara, umgängessätt): på sitt
s. suo more; suo quodam modo; på de wilda
djurens s. ferarum more l. ritu; ett humant
s. mores commodi, faciles, humani; hafwa
ett humant s. moribus commodis esse (C.
de Am. 54); ett otrefligt, stötande s.
morum inhumanitas, importunitas, superbia
(l. c.); hafwa ett godt s. med folk scire
hominibus uti; in diversis hominum
moribus tractandis callidum et commodum
esse; hafwa ett godt s. med barn pueris, ad
pueros regendos l. instituendos aptum esse.
Sätta, v. intr.: 1. s. af: a. in fugam se
conjicere; propere abire; fugere. — b. =
aftaga: minui; remittere; resīdĕre; sedari.
— 2. s. efter ngn: persequi, insequi alqm;
instare alicui. — 3. s. till att göra ngt:
incipere; insistere. — 4. s. ut: e portu
solvere; ancoras tollere. — 5. s. å stad =
s. af, se 1. a. — 6. s. åt ngn: instare;
urgere; premere. — 7. s. öfwer: transire,
trajicere (flumen), transsilire (fossam).
Sätta, v. tr.: 1. i allm.: ponere;
collocare; locare; statuere. — 2. = plantera:
ponere; deponere (sulcis, in terram, Vg.).
— 3. = antaga: ponere; constituere;
fingere. — 4. = skrifwa: ponere; scribere.
— 5. s. stilar, skrift: formas componere. —
6. med särskilda objekt: s. bo domum
instruere; s. fett, rost o. d. adipes,
ferruginem sumere. — 7. s. ngn högt, lågt: magni,
parvi facere, ducere alqm; multum, non
m. tribuere alicui. — 8. med prepositioner:
a. s. af: α. = afsätta: de munere
demovere, removere; imperium abrogare
alicui. — β. = afskilja: seponere; deponere.
— b. s. an: premere alqm; instare alicui;
jfr Ansätta. — c. s. bort: seponere;
amandare (bortskicka person). — d. s. ngt, ngn
efter ngt, ngn: postponere, posthabere alqm
alicui (virtutem post omnia ponere, Hor.);
inferiorem judicare, putare. — e. s.
emellan: interponere; interjicere; interserere.
— f. s. emot: objicere; opponere; (jfr s.
upp); s. wåld mot wåld vim vi repellere
l. prohibere. — g. s. fram: proponere;
apponere (cibum in mensa). — h. s.
framför: anteponere, anteferre, praeponere,
praeferre alqm alicui, så wäl i egentligare
mening (oportet, ut aedibus ac templis
vestibula et aditus, sic causis principia
pro portione rerum praeponere, C. de
Or. II. 320), som = föredraga. — i. s. för:
opponere, objicere; s. lås för (bondens) lada
horreis - repagula ponere; s. fot (krokben)
för ngn supplantare alqm; s. p för ngt
impedire, prohibere alqd. — k. s. före:
praeponere (se s. Framför); särskildt = currui
subjungere equos; s. ngn tid, mål före
tempus, finem ponere, statuere alicui. — l.
s. i, t. ex.: s. fot i marken: humi ponere
pedem; s. skepp i sjön deducere navem;
s. sporren i ngn calcar subdere, admovere
alicui; s. i gång movere; impellere; s. i
skola in ludum mittere (Hor.); in
disciplinam tradere alicui; s. ngt i en skrift in
librum referre, inserere; in libro ponere;
s. ngn i förskräckelse timorem injicere
alicui (jfr Försätta); s. i scen in scenam
proferre, producere (Hor.); s. i stånd
reparare; s. i stånd att ita afficere, parare, ut -;
s. i fråga dubitare de re; agere, jactare;
rei mentionem movere, injicere
(framkasta); s. ngt i ngn (= inbilla ngn ngt) alqd
persuadere alicui; s. högfärd, fåfänga i ngn
vanitate implere alqm; opinionibus
inflare, efferre alqm; s. sig i sinnet, i hufwudet
animum inducere; (jfr Sinne, Hufwud); s.
skräck i ngn timorem injicere alicui;
terrere alqm; s. en ära i ngt sibi laudi
ducere, si l. quod -. — m. s. ibland:
interponere; ponere inter, referre in alqos, in
numerum alqm (= räkna bland). — n. s.
ifrån sig: seponere; deponere; s. från
hwarandra segregare; separare. — o. s. igenom,
se Genomdrifwa. — p. s. i hop: componere;
jungere (pontem navibus); s. i hop
osanningar mendacia fingere, confingere. —
q. s. in: i fängelse in carcerem conjicere;
carcere includere; s. in i en skrift in
librum referre, inferre, inserere; s. in i skola
in ludum mittere; s. in penningar i en bank
pecuniam mensario dare. — r. s. ned: eg.
deponere; s. ned priset pretium minuere,
deminuere; jfr för öfrigt Nedsätta. — s. s.
om: α. = omflytta, omplantera:
transponere, alio transferre. — β. om
penningelån: versuram facere; - stundom =
profundere. — t. s. omkring: circumponere
(ponere circum -); circumdare. — u. s. på:
α. i eg. uttryck: imponere (in mensam,
mensae); ponere, collocare (in mensa); s.
hatten på capiti imponere pileum; s. sitt namn
på ngt nomen subscribere; s. fläck på ngt
maculam, notam inurere rei, in re
relinquere. — β. i oeg. uttryck: s. sitt hopp på
ngn l. ngt spem ponere, collocare in re,
in homine; s. en - min på sig vultum -
sumere; s. på fri fot mittere; missum
facere; s. på prof, spel, se dessa ord; s. straff på
ngt poenā sancire alqd; poenam
proponere. — v. s. till: α. absolut = förlora
(utgifwa, offra): amittere; s. lifwet till vitam
amittere; s. sin förmögenhet till på ngt
patrimonium profundere alqa re, in rem. —
β. = blanda i: admiscere (aquam, vinum).
— γ. s. ngn till ngt: constituere alqm
judicem, regem (C. de Off. II. § 41);
praeponere, praeficere alqm imperio,
exercitui (s. ngn till anförare). — δ. = tillägga,
tillfoga: addere, adjicere, adjungere. —
ε. s. tro till ngt: credere alicui rei, alqd
verum esse; s. lit till ngn confidere alicui.
— w. s. undan: seponere; semovere;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
