Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sätta sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
summovere; amoliri. — x. s. under:
supponere; subjicere; s. sitt namn under nomen
subscribere. — y. s. upp: α. eg.:
proponere (vexillum), tollere (vela). — β. =
skriftligen affatta: scribere; verbis
concipere. — γ. s. upp ett (sorgset, missnöjdt)
ansigte: vultum tristem prae se ferre; vultu
tristitiam prae se ferre. — δ. (wad):
pignus dare; pignore alqo certare, alqm
provocare; de alqa re contendere (T. Germ.
24), in aleam dare alqd. — z. s. ut: α.
exponere (puerum); s. ut sitt namn nomen
scribere, edere. — β. s. ut belöning:
proponere, exponere praemium. — γ. s.
fartyg ut: deducere navem; jfr Utsätta. —
δ. s. ut penningar på ränta: nummos in
fenore ponere. — å. s. wid: apponere,
admovere, applicare. — ä. s. å sido:
seponere; semovere; amovere; s. skämt å sido
ludum mittere, omittere; ludum amovere
(Hor.). — ö. s. öfwer: α. eg.:
superimponere. — β. s. att förwalta l. styra:
praeficere, praeponere alqm negotio,
militibus. — γ. = föredraga: praeferre,
anteponere, anteferre.
Sätta sig: I. om lefwande subjekt: 1. i allm.:
sidere (sällan om personer); consīdere; gå
att s. sig sessum ire. — 2. med
prepositioner: a. s. sig emot ngt: obsistere,
resistere alicui rei; contra niti; s. sig emot, att -
ne quid fiat - (Nep. Milt. c. 3). — b. s.
sig fast: consīdere. — c. s. fig i en
ställning (eg.) in statum alqm consistere; s. sig
i fara periculo se objicere, in periculum
se conjicere; s. sig i skuld aes alienum
contrahere. — d. s. sig ned: consīdere
alicubi; s. sig ned att bo någonstädes sedem,
domicilium ponere (figere) alicubi; s. sig
ned ss. yrkesman någonstädes quaestum,
artem profiteri alicubi. — e. s. sig på ett
ställe: consīdere alqo loco; s. sig på sina
höge hästar se jactare; se efferre; gloriari.
— f. s. sig till bords: accumbere; s. sig till
doms assidere; judicis vultum sumere; s.
sig till doms öfwer ngn de alqo judicare;
s. sig till arbetet opus aggredi. — g. s. sig
upp mot ngn: detrectare imperium;
recusare, quominus pareat alicui. — h. s. sig
ut: α. med ngn: simultatem alicujus
suscipere; ab alqo abalienari. — β. för ngt:
se objicere (periculo); jfr Utsätta. — i. s.
sig öfwer ngt: contemnere alqd. — II. om
döda subjekt: sidere (i eg. mening):
resīdere, sedari (= stillas); stormen, smärtan
s-r sig (lägger sig) ventus, dolor remittit;
hettan s-r sig calor cadit.
Sättare: *typothĕta.
Sättqwist: surculus; vivirādix.
Söckendag: dies profestus.
Söder: meridies; mot s. meridiem
versus.
Söfwa: sopire; consopire; jfr Insöfwa.
-ande: sopiens, ad sopiendum valens;
soporifer, sopōrus (poet.).
Söka: 1. med substantiv ss. objekt: a. i allm.:
quaerere, requirere (s. att finna); petere
(s. att hinna, winna); s. samman conquirere;
consectari; s. igenom perquirere; s. tillfälle,
winst occasionem, lucrum petere, captare,
sectari; s. ngt ställe, der man kan lefwa i
trygghet quaerere, ubi tuto vivi possit; s.
hjelp hos ngn remedium, opem petere ab
alqo; s. ett embete munus, magistratum
petere; s. fram eruere; s. upp reperire;
investigare. — b. = lagsöka ngn: appellare,
postulare alqm de pecunia; lege agere
cum alqo. — c. det söker ngn: male est
alicui; dolet alicui. — 2. med inf.:
studere facere (s-bam fieri ejus disciplinā
doctior att göra mig till godo hans
underwisning) l. ut faciat alqd; eniti,
contendere, operam dare, ut -; ofta kan det i
latinsk öfwersättning utelemnas, t. ex. han sökte
att wisa, bewisa, öfwertala, lära ostendebat,
persuadebat, docebat. -ande, n.:
(quaestio); conquisitio; investigatio. -ande, m.:
petitor; (candidatus).
Sökt: quaesitus, de industria
(quaesitus); arcessitus; longius petitus, molestus;
putidus; (major etiam lepos magisque de
industria in C. Caesare, C. de Off. I. 108;
cavendum est, ne arcessitum dictum
putetur, C. de Or. II. 256).
Söl: mora; cunctatio.
Söla: 1. = dröja: morari; tempus
terere, conterere. — 2. = smutsa: inquinare.
Sölja: fibula.
Sölkorf: dilator.
Söm: sutura.
Sömma: consuere; suere; sarcire.
Sömmerska: sarcinatrix.
Sömn: somnus; quies; sopor (tung, djup
s.); djup s. altus somnus; ljuf, söt s.
mollis, dulcis s.; stilla s. placidus, lenis s.;
placidissima quies; sund s. saluber s.;
komma i s. somnum capere; falla i s.
obdormiscere; somno sopiri, opprimi; s.
obrepit alicui; försänkt i s. (s-ns armar) somno
devinctus, oppressus, obrutus, sepultus;
wäckas, uppskakas ur s-n (e) somno
excitari, suscitari, excuti; åter komma i s.
somnum recuperare; se i s-n (drömmen) in
somnis, in quiete, secundum quietem
videre (videre sibi videri) alqd; han har
inslumrat i den ewiga s-n morte sopitus est
sempiterno (C.); aeternus sopor urget
eum. -aktig: somniculosus; somno
deditus; languidus; oscitans; lentus, iners,
segnis. -aktighet: oscitatio; inertia;
segnities. -bringande, -gifwande: somnum
alliciens, faciens; soporifer (Ov.). -dryck:
sopor (dare alicui, miscere). -gångare:
dormitator (Pt.); lunaticus; qui in
somnis ambulat.
Sömnig: somno gravis, languidus;
somni plenus; somno oppressus; lentus
(sicine, lente, jaces?); oscitans (ista o.
sapientia, C.); wara, blifwa s. oscitare;
dormītare; äfwen = Sömnaktig. -het:
oscitatio; languor; inertia.
Sömnlös: insomnis (oculi, nox);
exsomnis; somni expers. -löshet: insomnia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
