Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tanke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nunc huc animum, nunc dividit illuc, Vg.);
så långt min t. hunnit quantum mente
contendere l. complecti potui; swäfwa för
ngns t. menti l. animo alicujus obversari;
t-n är fri mens libera est, nullis vinculis
constringitur; t-ns strider, idrotter mentis
contentiones, mentis praeclara facinora
(Sa.); t-n förwirras, ”sig ej reda mäktar”
mens conturbatur, se (l. rem) expedire
non potest. — 2. = t. som ngn tänker: a. i
allm.: id quod cogitatur; pl. cogitata,
sensa; sententia; cogitatio; sensus (Qu., Pn.);
inventum (idé); i ord utpregla, uttrycka sina
t-r cogitata l. sensa verbis exprimere,
significare; stilla t-r tacitae cogitationes;
gissa till ngns t-r quid cogitet, conjicere;
försänkt i t-r in cogitatione defixus; hafwa
t-ne med sig praesenti animo esse; gå, sitta
i t-ne animo occupato, suspenso esse (C.
de Or. I. § 239), facere alqd; hafwa ngn
i sina t-r cogitare de alqo; den ”jag har i
mina t-r” qui animo meo carus est; qui
mihi curae cordique est; hafwa ngt i t-ne
mente agitare (volvere) alqd; wacker,
skarpsinnig t. optima, acuta sententia; höga t-r
magnae, magnificae, gravissimae
sententiae; rik på djupa t-r och wackra ord
gravibus sententiis verbisque ornatis
abundans (C.); en härlig t. är det Cicero
uttrycker, då han säger praeclarum est illud
Ciceronis, quod dicit - l. praeclare Cicero:
- inquit -; på latin återgifwa Platos t-r
Platonis inventa latine interpretari, latinis
literis illustrare (Grajorum obscura
reperta difficile illustrare latinis versibus
esse, Lucr.); kroppsligen frånwarande, i t-n
närwarande corpore absens, praesens
mente; qwicke t-r age, vigila; hoc age! — b. =
åsigt, mening: sententia; opinio; judicium;
wara af en t., hysa en t. sentire alqd; wara
af annan t. aliter, aliud sentire; wara af
ngns t. consentire cum alqo; assentiri
alicui; wara af olika t. med ngn dissentire ab
alqo; i, enligt min t. meo (quidem)
judicio; meā (quidem) sententiā (Ter.); ut
ego judico; ut mihi videtur (ofta utbytes
i lat. prep. med sin kasus mot ett styrande
verb - mihi quidem videris recte facere
enligt min t. handlar du rätt); ut placet
(t. ex. Stoicis); wara i den t-n att credere,
putare -; i t. att credens, sperans o. dyl.;
hafwa en fördelaktig, god, ofördelaktig, dålig
t. om ngn bene, male sentire, existimare,
judicare de alqo; hysa höga t-r om sig sibi
mirifice, nimis placere; falla på en t. sibi
persuadere alqd; in mentem venit alicui
credere, putare alqd; få besynnerliga t-r i
hufwudet, komma på underliga t-r mira sibi
persuadere (quibusdam, quos audio
sapientes habitos -, placuisse opinor
mirabilia quaedam, C. de Am. § 45); styrka
ngn i hans t. sententiam alicujus
confirmare. — c. = afsigt (fundering): cogitatio
(haec spes c-num mearum, C. de Or. I.
§ 2); consilium; id quod vult, sequitur,
quo intendit aliquis o. s. w.; ditt tempels
brand war icke (min) t. non hoc volui,
templum tuum incendere; komma på, fatta en
t. consilium capere, inire (rei gerendae);
låta fara en t. consilium omittere, ponere;
komma på andra t-r mentem mutare;
förwerkliga sina t-r cogitata perficere; bringa
ngn på andra t-r ad alias cogitationes
traducere alqm; alio abducere, vertere
cogitationes alicujus, ab alqa cogitatione
abducere animum alicujus; mutare,
convertere mentem, cogitationem alicujus
(eniti ut amici jacentem animum excitet
inducatque spem cogitationemque
meliorem, de Am. § 59). -bild: cogitata
species; forma. -frihet: cogitandi l. sentiendi
libertas, licentia (mira temporum
felicitas, ubi sentire, quae velis, et quae
sentias dicere licet, T. H. I. 1; jfr C. de Off.
III. § 20). -gåfwa: mens; (intellectus).
-gång: cogitationum via, ordo (turbare
rubba, störa). -kraft: mentis vis, acies.
-rik: sententiis abundans; plenus
prudentiae; gravis. -tom: inanis. -utbyte:
sententiarum, sentiendi commercium.
Tankfull: cogitabundus; in cogitatione
defixus; (animo occupatus). -lös: socors;
negligens; levis. -löshet: socordia;
negligentia; levitas. -spridd: occupato l.
suspenso animo (C. de Or. I. 239); wara t.
animo o. et s. esse; alias res agere l.
animo agitare. -spöke: vana species;
commentum; somnium. -streck: virgula; nota.
Tapet: tapes, velum, siparium, aulaea
(allt i antik mening l. i betydelse af
wäfnader, med hwilka wäggarne behängdes, i nyare
mening = pictae schedulae, quae
parietibus illinuntur l. quibus teguntur parietes);
- bringa å l. på t-n = bringa å bane
mentionem facere, movere, injicere alicujus
rei; inducere sermonem, movere
quaestionem; saken är på t-n res agitur.
-petsera: schedulis vestire, tegere parietem.
Tapp: embŏlus; obturamentum (propp);
axiculus (axel); ist. stiria; höt. manipulus
feni.
I. Tappa: haurire, exhaurire,
effundere (e dolio); (depromere); t. watten, blod
af ngn aquam, sanguinem detrahere e
corpore alicujus; t. om transfundere; t. på
infundere.
II. Tappa = förlora: amittere alqd;
absolut = vinci; t. koncepterna mente
turbari; exanimari (C. de Or. I. § 121); t.
processen causā cadere.
Tapper: fortis (manu f.); animosus; bello
strenuus, bonus (mots. ignavus; malus;
malus militiae, Hor.); wisa sig t. fortiter
se gerere; virtute uti; fortem se
praestare; göra ett t-t motstånd fortiter
resistere. -het: fortitudo; virtus; fortis
animus; wisa t. fortiter se gerere.
Tappert: fortiter; forti l. magno
animo; ljuga t. admodum, vehementer
mentiri.
Tappt: gifwa t. cedere; desperare;
manus dare; victum se fateri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
