- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
771-772

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tungt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tungt: graviter (respirare, gemere);
bära t. på ngt graviter, aegre ferre; det
ligger t. på ngns hjerta, samwete animum
alicujus gravat, sollicitat, vexat,
(mordet, pungit).

Tunn: tenuis; gracilis, exilis; rarus
(gles); subtilis (fin); t. planka tabula
tenuis (brevis); t. hinna tenuis membrana;
t-t hår rari crines; t. säd rara seges; t-t
win vile, dilutum vinum; vappa; t. och
mager tenuis (attenuatus), gracilis,
exilis; macer; blifwa t. attenuari, extenuari;
rarescere.

Tunna: dolium; orca; en t. guld ɔ:
decies.

Tunnband: vinculum dolii. -bindare:
vietor doliarius. -land: jugerum.

Tunnsådd: rarus.

Tunt: tenuiter.

Tupp: gallus (gallinaceus). -kam: galli
crista. -krås: palea. -sporre: calcar galli.

Tur: 1. (kretslopp, rund), gång, ird:
orbis; iter; cursus (jfr Vg. Aen. V. 583-5
inde alios ineunt cursus aliosque
recursus adversi spatiis alternosque orbibus
orbes impediunt); göra en tur någonstädes
hän ambulare, iter facere alqo. — 2. =
(omgång), skifte, ordning: locus; sors; vicis
(gen.), vices; hwar och en i sin tur suam
quisque vicem; suo quisque loco,
tempore; när t-n kommer till mig cum mea
sors fuerit l. exierit (mea prima sors fuit;
ceteri, ut cujusque ceciderit primi, suo
quisque tempore aderunt, L. II. 12. 16);
passa på sin tur suas vices obire; suis
vicibus fungi. — 3. = medgång, framgång:
secunda fortuna; hafwa tur secunda
fortuna uti.

Tura: t. om = skiftas; byta om:
alternare (vices); alternis facere alqd;
alternis uti (rebus).

Turturdufwa: turtur.

Tusen: mille (homines; hominum); twå,
tre, flera t. duo, tria, multa milia
(hominum); t. sestertier sestertium; t. gånger
millies; t. på hwarje milleni; t. tack
maximas, ingentes gratias (ago). -de:
millesimus. -konstnär: mille artium homo.
-skön: bellis. -tals: t. menniskor
innumerabiles homines. -årig: mille annorum.

Tussa: incitare, instigare (canes in
alqm; alqos ad rixam, ad certamen).

Tut: myxa; fistula.

Tuta: t. i horn cornu inflare, c. canere;
t. ngn i örat aures alicui personare; t. ut
ngt efferre, enuntiare alqd).

Twebett: bijugis; t. wagn bigae.

Twedrägt: discordia; discidium; t. upp
kommer oritur, nascitur; wäcka t. serere,
movere d-m; jfr Oenighet. -eggad: anceps.

Tweggehanda: duplex; duorum
generum.

Twegifte: *digamia; lefwa i t. duas
uxores l. duos maritos habere. -hågsen:
dubius, incertus, suspensus (animi, L.);
dubius et haesitans; d. et anxius; wara
t. animi pendere; quid faciat, dubitare,
haesitare, aestuare; fluctuare; dubium,
incertum pendere, haerere; göra t.
dubium, suspensum tenere; ancipiti cura
distrahere; dubitationem, cunctationem
injicere alicui. -hågsenhet: dubitatio;
haesitatio; cunctatio; animus incertus,
dubius, suspensus. -händ: bimănus.

Tweka: dubitare; (addubitare);
haesitare; t. att göra ngt dubitare facere alqd;
t. hwad han skall göra quid faciat,
dubitare; t. i walet mellan - inter duas res l.
rationes dubitare, dubium pendēre; utrum
eligat, malit, dubitare.

Twekamp: singulare certamen.

Twekan: dubitatio; haesitatio; utan t.
sine ulla dubitatione; (haud dubie); med
t. dubitanter.

Tweklufwen: bifidus. -klöfwad: ungulis
bifidis.

Tweksam: dubius; wara t. dubitare,
haesitare, fluctuare. -het: dubitatio;
haesitatio.

Twekönad: sexus ambigui; androgy̆nus.
-männings: dricka t. med ngn ex eodem
(communi) poculo bibere cum alqo. -skifte:
bipertita divisio. -talig: bilinguis;
ambiguae fidei; ambiguus. -tydig: ambiguus,
anceps; t-t yttrande, swar ambigue dictum,
responsum; ex ambiguo dictum;
ambiguum (C. de Or. 250-253); t-t orakel
anceps (perplexum) oraculum; t. karakter, t.
person mores ambigui, suspecti, non
satis spectati; homo ambiguae fidei.
-tydighet: 1. ss. egenstap: ambiguitas. — 2.
= twetydigt yttrande: ambigue l.
ambiguum dictum; ambiguum; (captio
sofism); ofta = frivolt yttrande petulanter
dictum; verborum obscenitas. -tydigt:
ambigue.

Twi: phy (Ter.); fu (fu oboluisti allium,
Pt. Most. 39); apage.

Twifla: dubitare; addubitare; in
dubium vocare; dubium esse, haerere; t.
på ngt de alqa re dubitare; t. på ngn de
fide alcjs dubitare, alicui diffidere; t. att
ngt är, skall ske sitne (num sit),
futurumne sit, dubitare; icke t., att - non
dubitare, quin sit, futurum sit; t. icke noli
dubitare; han ser t-nde ut vultus
dubitationem habet l. significat. -are: incredulus.

Twiwel: dubitatio; utan t. sine dubio;
sine ulla dubitatione; haud dubie; det är
intet t. dubium non est; non potest
dubitari; non licet dubitare; t. underkastad
dubius; incertus; ambiguus; det är t.
underkastadt, om - dubium, incertum est,
dubitare licet, dubitare potest (res habet
dubitationem), venturusne sit necne;
draga i t. dubitare de re; pro dubio habere,
in dubium vocare; sätta utom t. pro certo
docere l. ostendere; non sinere l. pati
dubitari, alqm dubitare; lösa t.
dubitationem solvere. -aktig (wanl. blott i
passiv mening = twifwel underkastad): dubius;
incertus; anceps; ambiguus; t-a fall dubii,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free