- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
797-798

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Undertrycka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Undertrycka: supprimere, comprimere,
opprimere (libertatem populi; voces
liberas; seditionem).

Underwerk: miraculum.

Underwisa: docere; erudire; instituere;
u. i filosofi philosophiam docere, tradere;
p-iae praecepta tradere; u. ngn i grekiska
graecas literas docere, g-is literis
erudire alqm; u. ngn, huru han skall göra l. säga
praecipere alicui, quid faciat l. dicat; u.
wäl bene, diligenter docere; docendi
peritum esse. -wisare: doctor; is qui docet;
skicklig u. docendi peritus. -wisning:
doctrina (rerum honestarum - i ädla ɔ:
bildande ämnen, C.); disciplina (den u. ngn
får af ngn); institutio, eruditio; gifwa,
lemna u. se Underwisa; njuta af ngns u.
discere ab alqo (disces a principe hujus
aetatis philosophorum, quamdiu voles, C. de
Off. I. 2); doctore, magistro uti alqo;
disciplina alicujus uti; få en god, sorgfällig
u. diligenter, summa diligentia doceri
(C. de Or. VI. 74); bene institui, erudiri;
åtaga sig ngns u. alqm instituendum,
docendum suscipere. -wisningsanstalt:
ludus; schola (jfr Lat. Lex.); seminarium;
insätta i en u. in disciplinam tradere
alicui.

Underårig se Minderårig.

Undfalla: 1. = undgå ngns
uppmärksamhet: fugere, effugere, praeterire alqm. —
2. = falla ur ngns minne: excidere animo,
memoriā alicujus l. de animo, de
memoria alicujus. — 3. ett ord u-r ngn, ngn
låter ett ord u. sig: verbum imprudenti
excidit alicui, ore alicujus; exit ex ore
alicujus (nihil inconsideratum exiit ex ejus
ore, C.); temere jecit, misit verbum
(nescit vox missa reverti, Hor.). -fallande:
facilis; remissus; commodus; (mots.
protervus, ferox, asper). -fallenhet: facilitas.

Undfly: 1. = komma undan: effugere;
evadere. — 2. = fly, undwika, akta sig för -:
fugere (fastidium, arrogantiam); cavere;
vitare. -flykt: effugium; fuga; latĕbra
(smyghål); det war ingen u. effugium
nullum erat; non habebat, quo l. qua
confugeret; fuga nulla erat (L.); begagna ngt
som en u. (ɔ: förewändning att komma från
en sak l. answaret för en sak) alqd pro
latebra habere; excusatione alqa uti; söka
u-r tergiversari (ne faciat alqd);
(diverticula quaerere, Pt.); simpel u. turpis
tergiversatio, excusatio.

Undfå: 1. sak: accipere; adipisci. — 2.
person: excipere; accipere.

Undfägna: u. med ngt alqa re (epulis,
cibo) excipere, invitare alqm; alqd
apponere alicui. -fägnad: epulae; cibi.

Undgå: 1. u. ngt: effugere, evadere
(poenam, mortem); elabi. — 2. u. att -: a. med
passiv inf.: u. att bli dödad mortem
effugere; ne occidatur, evadere; med nöd
undgick han att bli stenad non multum abfuit,
quin lapidibus cooperiretur. — b. med
aktiv inf.: jag kan ej u. att säga facere non
possum, quin dicam; hennes skönhet undgick
ej heller att göra intryck på honom neque
ejus pulchritudine non vehementer
commotus est. — 3. u. ngn: a. ngns hämnd,
förföljelse: effugere, evadere alqm. — b. ngt
u-r ngns uppmärksamhet: fugit, effugit,
praeterit alqm.

Undkomma: effugere; (salvum) evadere;
elabi.

Undra: mirari; admirari; (alqd mirum
videtur alicui); jag u-r öfwer att du kunnat
läsa så mycket miror te tam multa legere
potuisse; det är alls ej att u. öfwer
haudquaquam est mirandum; quid mirum?
(C. de Off. III. § 59); jag u-de, hwad som
händt mirabar, quid accidisset (ibdm); u.
icke noli mirari; jag u-r, huru han kunnat
komma ifrån rättegången admiror, quo pacto
judicium illud fugerit (Hor.).

Undran: admiratio; stupor. -nswärd:
mirabilis; admirabilis, admirandus.

Undre: inferior.

Undse: u. med ngn ignoscere, parcere
alicui. -se sig: vereri; pudere; jag u-r mig
för att göra det pudet me id facere,
verecundiā prohibeor. -seende: verecundia
(alicujus - för ngn). -senlig: verecundus;
timidus.

Undskylla sig, -skyllan se Ursäkt, Ursäkta.

Undslippa: effugere, evadere (poenam);
elabi; jfr Slippa.

Undsäga: negare; denegare; recusare;
renuntiare; u. ngn hjelp, sin wänskap
auxilium negare, amicitiam renuntiare alicui.

Undsätta: alicui succurrere, subvenire,
opem l. subsidium ferre, suppetias ire,
venire, proficisci; u. en belägrad stad
urbem obsidione liberare. -sättning:
subsidium; suppetiae; skicka u., komma till u.
subsidium mittere; subsidio venire;
suppetias venire, ferre. -sättningstrupper:
subsidia; subsidiariae copiae.

Undwara: carere.

Undwika: vitare (tela; forum;
periculum); evitare (med framgång u., undkomma);
fugere (aspectum alicujus); cavere; nolle;
u. högmod och förmätenhet fastidium et
arrogantiam fugere, cavere; krig kunde ej u-s
bellum evitari non poterat, imminebat;
u. att wisa sig offentligen conspectum
hominum vitare, fugere; in publicum
prodire nolle; (foro carere); han u-k att swara
respondere noluit; non respondit.
-wikande, adj.: gifwa ett u. swar non directo
(L.), per ambages respondere; (nolle se
per ambages significare). -wiklig:
evitabilis.

Ung: 1. positiv: a. om menniskor uttryckes
ung ss. attribut med sitt substantiv mest med
ett substantiv: u. man, qwinna juvenis; u.
gosse, pojke, flicka adolescentulus, -a; puer,
puella; de unge, ungt folk juvenes,
juniores; adolescentes (C. de Sen. 71);
juventus; ung äkta man recens l. novus
maritus; ung hustru nova nupta; u. ålder
prima, tenera (späd), florens, vigens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free