Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Ungdom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(blomstrande, kraftig) aetas; i mina u-a år me
puero l. adolescente; dö ung, i u-a år
immatura morte intercipi; in ipso flore
aetatis mori; ung soldat tiro; wara ung
juvenem esse; florenti aetate esse; för ung
nondum maturus, maturus aetate
(nondum maturus imperio, L. I. 3); för ung
till att (äfwen) minor natu, nimis tenera
aetate, quam ut -; u-a krafter vires
integrae; blifwa, känna sig ung på nytt (mirum
in modum) repuerascere; u-e gubbar
veteres pueri (Pt.). — b. om djur och
wäxter: tener; novellus; ung stut juvencus;
ung häst equus tener; (pullus equi); ung
hund catulus; u-t kött caro tenera; u-t träd
arbor novella. — 2. yngre, yngst: minor
natu; minimus natu; junior (blott om
menniskor och utan bestämd jemförelse); mycket
yngre multo minor; den yngste brodren
minimus fratrum; de yngres centurier centuriae
juniorum; det yngre slägtet juniorum aetas.
Ungdom: 1. i abstr. men.: adolescentia
(= ungdomstid, ynglingaår); juventus
(ungdomstid och ungdomskraft - eae res, quae
juventute geruntur et viribus, C. de Sen.
§ 15); iniens aetas; florens, integra,
viridis aetas; i u-n prima, ineunte aetate;
ineunte adolescentia (i början af u-n, C.
de Off. I. 117); i min u. me adolescente
l. i satser, der ”jag” förekommer i
appositionsställning till detta, adolescens, -tis o. s. w.
(philosophiae multum adolescens discendi
causa temporis tribui, l. c. II. 4); allt från
u-n a prima aetate; ab adolescentia (C.
de Sen. § 74); förlåta ngn ngt för hans u-s
skull adolescentiae alicujus veniam dare,
ignoscere; u. och wisdom följas ej åt
adolescentiae non comitatur sapientia;
temeritas est florentis aetatis (prudentia
senescentis, l. c. 20; ineunte
adolescentia maxima est imbecillitas consilii, C.
de Off. I. § 118; rara est in adolescente
prudentia); i blomman af u-n in ipso flore
aetatis; u-n är lifwets wår ver
adolescentiam significat; a. tanquam ver aetatis
est; njuta sin u. flore aetatis frui. — 2. =
de unge: adolescentes; juvenes; juventus;
u-n skall wisa ålderdomen aktning
adolescentis est majores natu revereri; tanklös,
lättsinnig u. stulti, petulantes, protervi
adolescentes; u-ns fel vitia juventutis.
-domlig: juvenilis; qui l. qualis juvenum,
adolescentium proprius est; u-t utseende
species, facies juvenilis, florens, integra; u-t
lättsinne juvenilis (puerilis) temeritas; u.
liflighet juvenilis alacritas; en u. gubbe
senex, in quo est alqd adolescentis (C.).
-domlighet: viriditas. -domsblomma: flos
aetatis. -domsdagar: adolescentia;
juventus. -domseld: ardor, fervor (C. de Sen.
45) aetatis; a. juvenilis. -domsfel: vitia
ineuntis aetatis (Nep.), adolescentiae.
-domsförsök: tirocinium. -domsår: anni
juveniles; prima l. iniens aetas.
Unge: 1. djurs: pullus; catulus (af
rofdjur); få u-r fetus edere. — 2. i
hwardagsspråk = barn, pojke: owettig u.
lascivus puer; trasiga, smutsiga u-r pannosi,
sordidi pueri, nati (Hor.).
Ungefär: fere; (ad, circa omkring, wid
pass). -lig: non exactus.
Ungerswen: adolescens.
Ungherre: nobilis, nitidus adolescens.
-karl: caelebs; gammal u. senex caelebs.
-karlslif: caelebs vita (Hor.); caelibatus
(Su.). -skog: silva novella.
Uniform, adj.: uniformis (T.).
Uniform, m.: vestitus, cultus certi
ordinis proprius, insignis; militärisk u.
cultus militaris.
Universel, -sal: qui ad omnes l. omnia
pertinet; universalarfwinge heres ex asse.
Universitet: schola (s-ae, quas ob
omnium disciplinarum publicam
professionem vulgus appellat universitates, Erasm.
Roterod. de pronuntiatione); universitas;
academia.
Universum: omnis rerum natura; rerum
universitas, C.; mundus.
Unken: rancidus.
Unna: u. ngn ngt cupere, velle, (sinere,
pati) alicui alqd contingere, tribui;
optare, ut contingat alicui; non invidere
(alicujus felicitati - u. ngn hans lycka);
pregnant: concedere, tribuere, dare (=
gifwa), non negare; u. ngn wäl favere et
cupere, cupere, studere alicui; velle alqm
bene rem gerere; cupere consultum
alicui; felicitate alicujus laetari; de u. oss ej
att lefwa quod vivimus, (nobis) invident,
(l. indignantur, L. IV. 3. 8; vitā quoque
nos privare cupiunt; eorum crudelitas nisi
nostro sanguine expleri non potest, C.);
u. ngn lifwet vitam concedere, ultro dare
alicui; u. ngn förtjenst lucro, lucello
alicujus non invidere; u. mig denna
tillfredsställelse sine hoc gaudio fruar; u. ngn ro
pacem, otium (somnum) alicujus non
turbare.
Uns: uncia.
Upp: 1. tillsammans med verb att
återgifwa med sub l. ex i sammansättning: stiga,
wäcka, resa upp surgere, suscitare,
erigere; hjelpa upp på hästen in equum tollere;
upp och ned sursus deorsum; gå upp och
ned tolli et vicissim summitti (höjas och
sänkas); promenera upp och ned inambulare
(in porticu); efter att ha gått några hwarf
upp och ned spatiis aliquot factis; wända
upp och ned subvertere; oeg. = miscere,
turbare omnia; sitta upp bättre altius
ascendere. — 2. ensamt l. såsom interjektion:
surge! age; upp att följa l. och följ
gudarnes ledning erige te deosque duces
sequere (L. I. 41. 3); upp med dörren aperite
ostium; upp med ansigtena ora tollite.
Uppacka: (conditum) promere.
Uppamma: alere; educere.
Upparbeta: subigere, excolere. -arbeta
sig: elaborare, labore proficere in alqa re.
Uppassare: minister; ministrator;
famulus; puer; jfr Passa upp. -erska: ministra;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
