Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Urtima ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
peccatum levius et cui recte venia detur;
det är u-t, om han ej känt igen dig si te
non agnovit, (ei) ignosci potest l. debet.
Urtima: extraordinarius; (qui est, fit)
praeter ordinem.
Urwal: delectus, selectio; i konkret
mening: partes selectae; med godt u. prudenti
delectu; prudenti judicio; göra ett u.
partes quasdam seligere; utan u. nullo
delectu; promisce.
Urwisare: index horologii.
Uråldrig: priscus.
Urämne: elementum; principium; prima
natura; tingens u-n primordia, principia
rerum.
Usel: miser (olycklig, eländig); vilis
(simpel); miserabilis (beklaganswärd); egens,
inops (nödstäld, arm); turpis (skamlig,
moraliskt u.); malus (dålig); tenuis (ringa); u-t
lif vita misera; u-a omständigheter res
miserae, angustae; egestas; u. lott misera
fortuna, sors; u. helsa valetudo tenuis,
afflicta, infirma ac prope nulla; u-a kläder
vestis misera, pannosa; u. utstyrsel cultus
miserabilis; en u. slaf servulus vilis; u.
fåfänga misera, sordida, turpis ambitio; u.
snålhet sordida avaritia; u. lön parva,
tenuis mercedula; u. karl homo miser,
contemptus, nequissimus (in quo nihil
virtutis, nihil animi, nihil nervorum est,
C. de Off. II. 36, 37); u. poet poēta
malus, deterrimus; u. ursäkt turpis, infirma
excusatio. -het: miseria (elände); inopia,
egestas (armod); vilitas (simpelhet,
wärdelöshet); tenuitas, infirmitas (obetydlighet,
swaghet); moralisk u. morum turpitudo;
vitia; morum labes.
Uselt: misere; male; pessime; sordide
(simpelt, knussligt).
Usling: 1. homo miser, egens, inops. —
2. oftast = homo nequissimus,
contemptus, turpissimus, improbissimus; du u.
improbe!; homo nequissime!
Ut: 1. i lokal men.: foras; ex, de, pro i
sammansättningar; kasta ut foras ejicere,
projicere; drifwa ut expellere, propellere;
gå ut exire, egredi. — 2. om tid: de, per
i sammansättningar: rasa ut desaevire; tala
ut perorare; blomma ut deflorescere.
Utaf se Af.
Utan: 1. adv.: = utanför: extra; foris;
u. och innan extra - et intra (Iliacos intra
muros peccatur et extra, Hor.); et
extrinsecus et intus. — 2. konj.: efter negation
uttryckande motsats; sed; verum; icke blott,
utan ock - non modo (solum, tantum), sed
l. verum etiam. — 3. prep.: a. med
substantiv: sine; ofta med ett nullo, remoto,
abjecto l. dyl. jemte substantiv l. med
particip och negation: u. blygsel sine pudore;
abjecto pudore; u. dröjsmål sine mora;
abjecta omni cunctatione; haud cunctanter;
u. uppsåt imprudens, -denter; u. skäl sine
causa; u. måtta sine fine; immodice;
intemperanter; u. twifwel sine dubio; u. all
twekan sine ulla (ej omni) dubitatione;
wara u. ngt carere re (t. ex. pecunia, sensu
mali); u. motstånd lemna stället non
resistentem abire. — b. med inf., återgifwes
på många sätt, t. ex.: α. med sine och ett
substantiv: u. att förorätta, u. att klaga, u.
att gråta sine injuria, sine lacrimis, sine
querela. — β. med nekande adjektiv,
particip, adverb: han skadade u. att wilja det
invitus nocuit; me invito factum est; u. att
tweka non dubitans; non cunctanter; intet
hände u. att jag förutsade det nihil evenit
non praedicente me; öfwerfalla ngn u. att
han anar - imprudentem, incautum aggredi.
— γ. med koordinerad sats: en timma hade
gått u. att han återkommit hora
praeterierat necdum ille redierat (postquam multa
jam dies erat neque movebatur quidquam
ab hoste, jubet signa inferri, L.). — δ. med
underordnad sats (relativ l. konjunktional):
nihil accidere potest, quod non ego
comperiam; mater Timoleonta nunquam
aspexit, quin eum fratricidam appellaret (u.
att kalla honom för brodermördare); id ne
cogitari quidem potest, ut non repugnet
ipsum sibi (C.). — c. med att och finit verb:
det är ej utan att han är rädd non caret
timore; neque ille non timet.
Utandas: exspirare; exhalare; efflare;
u. sin siste suck animam efflare; exspirare.
Utanför: extra (portam, domum); (ante).
-lexa: dictata (pl., d. magistri). -på: a.
adv.: extrinsecus; extra; in fronte (plus
habet in recessu quam in fronte
promittat, Qu.; det står skrifwet u. in fronte, in
adversa fronte scriptum est); supra (ditt
bröst det läkes u. summum pectus
sanatur). — 2. prep.: extra; super, supra.
-skrift: inscriptio, titulus in tergo
epistolae. -till: lära sig, kunna u. ediscere,
edidicisse; ipsa verba - memoria tenere.
-werk: exteriora munimenta. -wägg:
paries exterior.
Utarbeta: elaborare, perpolire (sorgfälligt
arbeta); perficere, absolvere, conficere
(göra färdig); u. en skrift librum conficere,
conscribere, perscribere. -arbeta sig:
labore se frangere. -arbetad: labore
defessus, fractus. -arbetande: perfectio,
confectio, absolutio. -arbetning: elaboratio,
perpolitio.
Utarma: ad egestatem, ad inopiam, ad
mendicitatem redigere; exhaurire; nudare
(praeceps alea nudat alqm); omnibus
fortunis l. bonis spoliare. -armad: egens;
mendīcus; inops; ad egestatem redactus.
Utarrendera: locare.
Utbasuna: praeconio quodam
pronuntiare, enuntiare.
Utbedja sig: petere; precari.
Utbetala: expendere; pendere; solvere.
Utbilda: fingere, excolere, conformare
(vocem; ingenium); instituere; se Bilda.
-bilda sig se Bilda sig. -bildad: kroppsligen
u. adultus; i allm.: maturus; perfectus; fullt
u. konstnär perfectus, absolutus artifex.
-bildning: conformatio; perfectio;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
