Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Utmynta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floder: defluere, influere; (stomachum
excipit ventriculus).
Utmynta: signare (argentum);
percutere, ferire.
Utmåla: depingere verbis; exprimere,
describere; u. ngn ss. afundsjuk, högfärdig
alqm (mores alcjs) invidum, fastidiosum
describere.
Utmärka: 1. om personligt subjekt: a. i
allm.: insignire, notare. — b. = (gifwa ngn
en utmärkelse), hedra: honorare; ornare,
exornare; decorare; laudare; u. ngn med
tecken till hög wärdighet insignibus
dignitatis ornare alqm; u. framför andra
praeter ceteros honorare; ceteris omnibus
anteferre. — c. = beteckna med ngt: significare
alqd alqa re, verbo alqo. — 2. om sakligt
subjekt (= beteckna; röja): significare
(carere s-at carere eo, quod habere velis,
C.); habet verbum alqd, alqd in verbo
inest (ligger i ordet); - det u-r en hög grad
af lättsinne summae levitatis est. -märka
sig: a. allm.: göra sig l. wara bemärkt:
insignem esse alqa re. — b. på berömligt
sätt u. sig: excellere re (för ngt), inter
alqos (bland ngra), ceteris (framför andra);
praestare (re ceteris); excellenter se
gerere (C.); clarum fieri, inclarescere re;
nobilitari, illustrari (blifwa berömd);
florere (laude alicujus rei). -märkande:
insignis; proprius; u. kännetecken insignis
nota; det är u. för honom illius proprium
est. -märkelse: honos; laus;
ornamentum, insigne (u.-tecken); decus; gifwa ngn
en u. alqo modo ornare alqm; krigisk u.
militiae decus (T.), ornamentum,
insigne; göra ngt med u. egregie facere alqd;
laudem parare ex re. -märkt, adj.: a. i
indifferent mening: insignis, insignitus,
conspicuus alqa re. — b. i god,
berömmande mening: excellens, praecellens (L.,
T.) alqa re och absolut; praeclarus,
egregius, eximius, optimus, summus; en i allo
u. man vir in omni genere excellens,
omni laude excellens l. florens; u. talare
egregius, summus orator. -märkt, adv.:
praeter ceteros; praeclare; egregie; u.
skön pulchritudine excellens;
pulcherrimus; u. wäl egregie, optime. -märkthet:
excellentia; praestantia.
Utmäta: 1. = uppmäta: emetiri;
dimetiri. — 2. u. för skuld: debitoris bona
auferre, detinere, pignerare (belägga med
qwarstad), possidĕre (L. II. 24. 6); in
bona - manus injicere; a debitore pignora
capere, auferre. -mätning: 1. =
uppmätning: emensio; dimensio. — 2. u. för skuld:
pignorum ablatio, detentio.
Utmönstra: e numero eximere;
segregare, separare.
Utnämna: designare (consul d-tus;
Tiberius IV candidatos commendavit -
senatui - sine repulsa et ambitu
designandos, T. Ann. I. 15); (renuntiare =
högtidligen låta utropa - praeconis voce - den
walde wid waltillfället, C.); nominare,
prodere (interregem senatores -; eljes är
nominare om kejsare = förorda, föreslå till
senatens utnämning, T. Ann. I. 14; II. 36);
destinare (eventuelt u. - wid inträffande
myndighetsålder l. dyl.; d-ti consules
nondum posita puerili praetexta, T. Ann. I.
3.); dicere (dictatorem, magistrum
equitum); constituere, instituere (= tillsätta,
insätta; creare = wälja); u. till ett embete
honorem mandare (T.), dare alicui; u. till
befälhafware för en här, till höfding i en
provins exercitui, provinciae praeficere
alqm. -nämning: designatio (T. Ann. II.
36); nominatio.
Utnöta: conterere; terere. -nött: tritus;
u. ordspråk tritum (usu) proverbium; u-a
regler decantata praecepta; u-a reflexioner
obsoletae, decantatae, quotidianae
sententiae.
Utom: 1. = utanför: extra; u. hus foris;
wara u. fara extra periculum esse;
periculo vacare, carere; ställa ngt u. allt
twifwel omnem dubitationem tollere (quin);
det är u. allt twifwel dubitari non potest;
u. ordningen extra ordinem; det ligger u.
min befogenhet mei juris non est; in hanc
rem mihi nihil juris est; a meo officio l.
munere sejunctum est; meum non est;
u. gränserna för mensklig kunskap ab
hominum cognitione et intelligentia remotus;
u. min erfarenhet ejus rei usum non
habeo; rem usu cognitam non habeo;
bringa u. sig mentem alicujus, mente alqm
alienare; de statu mentis dejicere;
perturbare; blifwa u. sig mente, animo
alienari; de statu mentis dejici; commoveri,
perturbari; wara u. sig mente alienatum,
perturbatum esse; mentis l. sui
compotem non esse; apud se non esse (Pt.,
Ter.); u. sig af wrede, lidelse ira, cupidine
perturbatus, elatus, commotus; alienato
ad libidinem animo (L.). — 2. = utöfwer,
undantagandes: praeter (prep.);
praeterquam (adv.); nisi (konj. = annat än); u.
det att, u. för det fall att nisi l. nisi quod
-; nisi si; u. dess praeter ea; de ega intet
öfrigt u. bara marken praeter agri sŏlum
nihil iis reliqui est; genom ingen ting u.
genom lagar nulla re praeter quam
legibus (L. - mer än), nisi legibus (genom
intet annat än -); intet u. er makt kan hindra
honom nihil reliquum est, nisi vis vestra,
quo prohiberi possit (Sa.); wi hafwa allt
gemensamt u. det att wi hafwa olika åsigter
i filosofien omnia nobis communia sunt,
nisi quod de philosophia ab eo dissentio
(C.; Sullam nusquam a negotiis voluptas
est remorata, nisi quod de uxore potuit
honestius consuli, Sa. Jug. 95; antiqui
rationem sententiae suae non fere
reddebant, nisi quid erat numeris aut
descriptionibus explicandum, C. Tusc. I. §
38). -kring: circa; extra. -lands:
perĕgre (esse, proficisci); foris. -ordentlig:
1. faktiskt u., utom den lagliga ordningen:
extraordinarius; qui est extra ordinem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
