- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
853-854

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wackert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oratio; w. bedrift pulchrum facinus (p-um est
bene facere reip., etiam bene dicere non
absurdum est, Sa.), praeclare factum; w-t
bewis argumentatio elegans, acuta; w.
räkning (kalkyl) ratiocinatio elegans; w-t och
manligt viro dignum, decorum; w-t drag
liberaliter factum; probi ingenii signum,
(lumen); icke w-t rykte fama non bona, bella
(Hor. Sat. I. 4. 114); det war en w.
handling honeste, liberaliter, laute (gentilt,
C. Att. I. 18. 2) factum; taga skeden i w-a
hand leniter, modeste, moderate agere;
ad preces descendere. — 3. = betydlig,
ansenlig: bonus, magnus, amplus; w.
förmögenhet amplae fortunae, a-um
patrimonium; w. summa pecunia bene magna;
w. boksamling librorum festiva copia (C. l.
c. XI. 6); en w. tid satis longum tempus;
det är w-t så magnum et amplum est (C.
Ep. ad Fam. VI. 7. 6); det är w-t, om -
praeclare agitur, si (sunt alqa simulacra
virtutis, C. de Off. I. c. 14). — 4. i
ironisk mening (af 1, 2, 3): pulcher; egregius;
praeclarus; bonus; w-a witnen testes
egregios! (o praeclaram tuam concursationem,
C. Phil. II. 101); w. pojke vir bonus (Ter.
Andr. 616; Pt. Capt. 954).

Wackert: 1. i yttre men.: pulchre
(compositus, factus); venuste (se Wacker, 1. a);
eleganter (med smak); belle, lepide (nätt,
sirligt); decore, ornate (prydligt); tala,
skrifwa w. ornate, luculente dicere, scribere;
taga sig w. ut specie pulchra esse,
speciem admirabilem habere. — 2. i moralisk
mening (ädelt, snällt, beskedligt): (pulchre);
liberaliter; honeste; modeste, placide,
leniter; fara w. fram leniter, placide,
modeste agere; bedja w. summisse,
suppliciter petere; hålla sig w. i styr modeste se
continere; ferociae, libidini (godtycke)
moderari; följ nu med w. sequere belle (Pt.
As. 669). — 3. = ansenligt: ampliter;
förtjena w. amplum lucrum, quaestum sibi
comparare ex re. — 4. ironiskt: wara w.
ute rem bene, pulchre gessisse; haerere;
operam et oleum perdidisse; nu står jag
här w. perii; probe, pulchre perii (Pt.).

Wackla: 1. vacillare; titubare (om
personer); nutare (eg. nicka); labare (hota att
ramla); med w-nde steg pede titubante,
titubans; trädet w-r arbor nutat; husen w.
genom jordbäfning aedificia terrae motu
concussa labant; på grund af långwarig
skuldsättning hafwa en osäker, w-nde ställning
in vetere aere alieno vacillare (C. in Cat.
II. § 21); han hejdade de w-nde lederna
aciem labentem sustinuit (T. Hist. III. 23);
göra att ngt w-r labefacere, labefactare,
movere, commovere (ariete subjecto
signum c., C. Verr. IV. 43. 95), concutere;
göra ngns ställning w-nde labefacere,
labefactare alqm; (om personer) börja w. (ge
sig) labascere (Ter. Eun. 178); inclinari;
penningewärdet är w-nde nummus jactatur
(C. de Off. III. 80). — 2. w. i sitt beslut:
fluctuare, (fluitare, poet.); w-nde mellan
fruktan och hopp inter spem et metum
suspensus; göra ngn w-nde i beslut l. mening
inclinare alqm; wara w-nde i sina tänkesätt,
opålitlig vacillare, labare; soldaternes
trohet war w-nde milites vacillabant,
lababant; hans trohet och dygd blef aldrig w-nde
(af räddhåga) numquam fides virtusque ejus
contremuit (C. pro Sest. 68); - natare
(pars hominum multa natat, modo recta
capessens, modo vitiis obnoxia, Hor.). —
3. = wara swäfwande, obestämd (i begrepp
l. framställning): claudicare; nutare (C. de
N. D. III. 64; mihi quidem etiam
Democritus nutare videtur in - i fråga om -
natura deorum, l. c. I. 12; jfr de Fin. II.
§ 6). -ande, adj.: vacillans; nutans;
titubans; labans (fortuna, res); w. i sitt sinne,
i sitt uppträdande äfwen: instabilis; errans,
vagans (est philosophi habere non
errantem et vagam, sed stabilem certamque
sententiam); wara, göra w. se Wackla. -ande,
n.: vacillatio; titubatio; ss. inre egenskap:
animus errans, instabilis, inconstans;
inconstantia.

Wad, f.: sura.

Wad, n.: 1. = wädjande: appellatio [dels
till ngn likstäld myndighet, t. ex. appellatio
collegae (L. III. 36) i. e. adversus
decemvirum decemvirum appellare, dels
särskildt under republikens tid a. tribunorum,
anhållan om auxilium tribunorum; sedan i
allmännare betydelse]; provocatio (wad till
en högsta myndighet, ss. p. populi till det
suveräna folket, L. l. c.). — 2. = täflan med
utfäst pliktsumma: sponsio (audax s., Juv.
XI. 202 om waden wid kappränningar); slå
wad sponsionem facere de alqa re, ni (=
att); enär Romarne plägade wid wad lemna
panter, brukas wanligen uttrycken pignus
dare in alqd, pignore certare de alqa re
(Vg. Ecl. III. 31), pignore contendere
(Cat. 44. 4), posito pignore quaerere [uter
vincat (Ov. A. A. I. 168), pignus ponere
de alqa re (Val. Max. IV. 3. 3); wilja slå
wad om huru mycket som helst, att - in
quodvis pignus vocare, ni (Gell. V. 4);
uppfordra ngn till ett wad sponsione provocare
alqm (Val. Max. II. 8. 2; jfr Crispinus
minimo me provocat, Hor. Sat. I. 4. 14);
gå in på ett wad restipulari (Val. Max. l.
c.); skola wi slå wad? jag håller en talent
mot en sestertie, att hon är sin mors dotter
ni ergo matris filia est, in meum numum,
in tuum talentum pignus da (Pt. Epid.
V. 2. 34).

Wad, n.: (i watten) vadum; rik på wad
vadosus.

Wada: vado transire, vado superare
(alqd öfwer ngt); w. i sanden per multam
arenam niti. -are: *grallae (L.); aves
longipedes tamquam grallatrices.

Wadd: tomentum. -era: tomentum
vesti insuere.

Wadmal: *pannus (laneus) crassior;
wadmalsrock ungef. vestis crassa (jfr Hor. Sat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free