- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
879-880

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlingar: in med abl. l. ensam ablativ: ofta att
öfwersätta med particip l. med bisats: wid
öfwergången öfwer floden in transitu l.
trajectu fluminis; wid den tidpunkten illo
tempore; wid hans ankomst adventu alicujus;
möta ngn wid hans ankomst advenienti
occurrere, obviam ire; wid ljusan dag luce;
wid midnattstid, wid wårens början media
nocte (sub mediam noctem); veris initio;
wid öfwerwägande häraf haec reputans,
cogitans l. cum reputo, reputarem (et -
illorum casus et ea, quae nosmet -
pertulimus -, cogitanti sententia tua vera ac
sapiens videri solet, C. de Or. III. § 13);
wid sådant förhållande haec (quae) cum
ita sint -; wid dessa ord ad haec verba;
hic (hic Catulus; - inquit, l. c. III. 126;
II. 30); tum (l. c. II. 16. 17. 19. 26); haec
cum ille dixisset (l. c. 59). — 3. = wid
pass, omkring: ad (Cs. b. G. I. 29); circa
(med ack.); fere (adv.). — 4. i uttryck för
egendom, tillstånd: cum med abl. l. abl.
qualitatis (se Gramm.); wara wid (god) helsa
bona valetudine uti; bene valere; wara
wid kassa cum nummis esse; wara wid
sundt förnuft, wid full besinning sana
mente esse (mens constat alicui; sui compos
est aliquis); wara wid lif vivere; spirare.
— 5. i uttryck för förhållande till person l.
sak: a. person: cum; in med ack.; dativ; tala
wid, skiljas wid ngn loqui, agere cum alqo;
discedere, digredi ab alqo; wara sträng
wid ngn severe habere alqm; severum
esse in alqm; wara god, allt för god wid
(mot) ngn benigne facere, indulgere
alicui; göra ngt wid ngn alqd facere alicui, alqo
(hwad skola wi g. wid en sådan menniska quid
hoc homine faciamus l. faciemus?); hwad
har du gjort wid honom quid ei fecisti,
quomodo eum tractavisti?; göra illa wid
- male habere; nocere; wara fästad wid
ngn cum alqo conjunctum esse; säga wid
sig sjelf secum dicere; lägga ngt wid sig
moveri alqa re; graviter ferre alqd. —
b. sak: skiljas wid, skilja sig wid en sak: rem
relinquere, amittere, alteri dare,
abjicere; vendere (sälja); göra wid ett arbete
opus facere; ännu har jag intet gjort wid
saken adhuc rem non attigi; nihil adhuc
actum est; res integra est; stå wid sin
mening in sententia permanere, perstare;
blifwa wid att göra ngt in alqa re
perseverare; pergere (perseverare) facere alqd.
— 6. i försäkringar: per (deos; per fidem
wid min ära).

Wid, adj.: 1. i allm.: amplus; laxus
(rymlig, löst sittande); latus; spatiosus; wid
plats amplus locus; wid klädning laxa
(fluitans) vestis; hela w-a werlden omnis,
magnus terrarum orbis; det står i w-a fältet
plane incertum est. — 2. i komparativ: a.
= ytterligare: (ulterior); longior; major;
reliquus, alius (annan); utan w-are beswär
aut nullo aut minimo negotio; lemna
sakens w-are behandling i andra händer
reliquam tractationem aliis relinquere. —
b. tills widare: in aliud tempus; in (för)
incertum tempus.

Wida, adv.: 1. i allm.: late; sträcka sig w.
late patere, vagari; blicka w. omkring late
circumspicere; w. berömd late famā
celebratus. — 2. ss. bestämning till uttryck för
afstånd, olikhet, företräde: longe; multo; w.
skild longe dijunctus; w. bättre multo
melior. — 3. så wida: a. = så widt, derhän,
till den punkt: eo; ea tenus; bringa ngt så
w. eo deducere rem. — b. = om, i fall:
si; jfr Om. — 4. så till wida: ita, ut - så
till w. som; absolut = satis temligen.

Widare, adv.: 1. i lokal men.: ultra;
longius; latius; gå w. ultra, longius progredi;
pergere; gripa w. omkring sig latius
serpere. — 2. = mera, ytterligare: amplius;
(ulterius); jam; jag will ej brottas med dig
w. non luctabor tecum amplius (C.);
talas w. wid amplius colloqui; det finnes
intet hopp w. nulla jam spes est; (spes nulla
ulterior, Juv.). — 3. i uppräkningar l. ss.
öfwergångspartikel i början af en period:
deinde (C. de Or. I. 142); tum (l. c.); porro
(ibdm 32); jam vero (l. c. § 7); age vero
(a. vero ne semper forum - cogitemus -,
32); quid?; och så w. et quae sunt
ejusdem generis (C. de Off. I. c. 3). — 4. icke
widare = icke synnerligen: non maxime, non
magnopere, non nimis.

Widblifwa: w. sin mening in sententia
permanere, perstare; w. att neka in
negando perstare; usque negare; jfr Blifwa
wid, Widhålla.

Widbränna: adurere.

Widd: amplitudo, latitudo; jfr Omfång,
Utsträckning.

Wide: salix. -korg: corbis viminea;
qualus v-us. -sparf: emberiza rustica.

Widfoga: addere, adjungere,
conjungere.

Widfästa: affigere; annectere.

Widga: dilatare, laxare, amplificare;
hjertat w-s animus diffunditur (bonis amici
et malis contrahitur, C.); w. sin synkrets
plus videre, majora complecti (C. de Or.
III. c. 4).

Widgå: fateri, confiteri; agnoscere; w.
en beskyllning, ett fel fateri se peccasse;
crimen agnoscere (C.).

Widgöra: tractare; conficere; agere;
ännu är intet w-dt etiam nihil actum est;
res integra est; rocken är ännu ej w-d
vestis nondum confecta l. sarta est
(förfärdigad l. lagad).

Widhålla: tenere (propositum, id quod
dixit); permanere (in sententia).

Widhäfta: annectere.

Vidimera: consignare.

Widja: vimen (lentum).

Widkomma: attinere; pertinere; hwad
Phalaris w-r, är saken lätt att afgöra quod
ad P-im attinet, perfacile judicium est
(C.); det w-r ej frågan ad rem non
pertinet; jfr Beträffa, Angå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free