Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wilkorlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast under det w. att - est voluntarium);
på hwad w. som helst quavis condicione;
quavis ratione, quacunque ratione;
utique; på intet w. nullo modo; neutiquam.
— 2. = ställning, omständigheter: fortuna,
-ae; condicio; res (pl.); sors; små w.
tenuis fortuna; parvae fortunae, copiae l.
facultates; goda w. bona rei familiaris
condicio.
Wilkorlig: cum adjunctione l. conjuncte
elatus (C. de Or. II. § 158); w. gåfwa
donum cum exceptione l. condicione
datum; *condicionalis. -ligt: cum
condicione alqa; certa c-ne; cum exceptione
(förbehåll); conjuncte.
Wilkorssats: *sententia condicionalis,
hypothetica.
Will i uttrycket fara will, se Wilse.
Willa, f.: error; sina wägars w. error
viae; pravitas opinionum, voluntatum; gå
i w. errare; in errorem induci; den sista
w-n blir wärre än den första extrema
primis pejora, malis remedia pejora fiunt.
Willa, Willas, v.: in errorem inducere;
errare; ”willas bort från dem -” ab iis (ab
eorum grege) aberrare; ett willadt får
errans, vaga ovis.
Willebråd: 1. caro ferina. — 2. djur som
jagas: fera (quae venando capitur);
(venatio et aucupium, C.; jfr Lat. Lex.).
Willerwalla: turbae (pl.); perturbatio;
tumultus; allmän w. summa omnium
rerum perturbatio.
Willfara: w. ngns bön precibus alicujus,
precanti alicui veniam dare, obsequi,
morem gerere.
Willfarande: errans; in errorem
inductus. -farelse: error; taga ngn ur hans w.
errorem eripere alicui.
Willfarig, -het, se Willig, -het.
Willhjerna: homo turbatae, emotae
mentis, (cerebrosus), praeceps, turbulentus.
Willig: 1. i allm.: promptus, paratus;
wara w. velle, non nolle; haud gravari
(facere); förklara sig w. se velle,
promptum esse declarare, significare. — 2. ss.
karaktersdrag hos person: facilis (medgörlig);
ad officia praestanda paratus, officiosus
(tjenstwillig). -lighet: facilitas; animus
promptus, paratus. -ligt: prompte; haud
invitus, haud gravate (respondere,
parere).
Willomening: prava sententia l. opinio.
-stig: error.
Willrådig: dubius; ambiguus; incertus;
wara, stå w. dubium esse, haerere (quid
faciat), haesitare, dubitare; consilium
expedire non posse (non constat, quid
faciamus, quid sequamur); göra ngn w.
dubium reddere alqm; dubitationem
injicere alicui. -het: dubitatio; haesitatio.
Willsam: dubius; ambiguus.
Wilse, Wilsen: errans, vagus; gå w.
errare; a recta via aberrare; taga w. se taga
miste, taga fel. -farande: errans,
errabundus.
Wimla, Wimmel se Hwimla, Hwimmel.
Wimmelkantig: vertiginosus;
perturbatus.
Wimpel: vexillum.
Win: vinum; ungt, nytt win novum
vinum (af årets skörd); recens v.; mustum;
gammalt win vinum vetus; oblandadt win
merum; ädelt, godt win v. generosum,
bonum, bonae notae; mildt, lätt win lene v.;
dåligt win v. vapidum; vappa. -berg:
vinea; vinetum; collis vinearius l. vitibus
obsitus. -blad: pampinus. -bär: 1.
acinus (bär i drufklase). — 2. *ribes.
I. Wind, m.: 1. eg.: ventus; (aura;
flatus); wäder och w. venti tempestatesque;
w-n blåser, fläktar v. spirat, flat; gynsam
w. ventus secundus, prosperus; ogynsam
w. (motwind) v. adversus, contrarius; kall,
ljum w. frigidus, hibernus, tepidus v.; få
w. ventum idoneum nancisci; wänta på w.
ventum exspectare; segla med gynsam,
ogynsam w. secundo, adverso vento navigare;
in ventum adversum tendere; w-n blåser,
är emot ngn v. adversus est, tenet alicui;
w-n blåser från norr, är nordlig o. s. w. v.
a septentrionibus oritur, flat; w-n fyller,
spänner seglen tendit, implet vela v.; w.
reser sig, uppstår oritur, consurgit; w-n
blir starkare v. crescit, increbrescit;
lägger sig cadit, desidit, considit; hafwa w-n
i ryggen ɔ: afflat tergum ventus; drifwas
af w-n vento agitari; drifwa för w-n vento
jactari, agi (fert ratem aura). — 2. i oeg.
uttryck: få w. i seglen secundia fortuna uti
(incipere); wända kappan efter w-n
temporibus servire, callide uti; ad nutus
fortunae se convertere.
II. Wind, m.: summum tabulatum
domus; subtegulanea (Pn.) pars domus.
Wind, adj.: obliquus.
Winda: torquere; trochleam ducere; w.
upp retorquere; subducere trochleā.
Windbro, -brygga: *pons subductilis (qui
catenis tollitur et deprimitur).
Windeltrappa se Spiraltrappa.
Windfälle: arborum concaedes, strages.
-kast: venti impetus repentinus. -pust:
(venti) flatus; aura.
Windrinkare: vini potor; vinosus.
-drufwa: uva. -drägg: faex vini.
Windskammare: cellula sub tegulis (jfr
Juv. III. 201).
Windspel: trochlea.
Windstilla: malacia; omnium ventorum
quies.
Windägg: ovum hypenemium, inane.
Windögd: strabo; distortis oculis.
Winfat: dolium vinarium. -flaska:
lagena.
Wingad: alatus; (ales); pinnis aptus
(Enn.).
Winge: ala; penna (pinna); swäfwa på
w-ne pennis labi, tolli; skaka, utbreda sina
w-r quatere, explicare alas; klippa, stäcka
ngns w-r decidere alas; w-ne wäxa ut igen
renascuntur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
