- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
893-894

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wiska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Wiska, f.: peniculus.

Wiska, v.: tergere; abstergere.

Wisligen: prudenter; caute.

Wisp: rudicula.

Wiss: 1. i objektiv men.: a. = säker,
tillförlitlig: certus; exploratus; compertus;
w-a underrättelser certi nuntii; (certa); hålla
ngt för w-t pro certo, pro explorato
habere alqd; det är w-t, att - certum est
(esse alqd); non potest dubitari, quin -;
döden är w., dödsstunden owiss moriendum
certe est; quo die, incertum; för wisso -
certo = med wisshet (certo, pro certo
scire); certe, profecto = wisst, sannerligen
(certe hic vir justus est); till yttermera
wisso se Yttermera. — b. = bestämd:
certus; quidam (= en bestämd individ l.
individ af ett bestämdt slag); nescio quis l. qui -
(ofta med föraktlig bibetydelse); på en w. dag
certa die; w-a personer göra wänskap till en
börda sunt quidam, qui molestas
amicitias faciant (C. de Am. § 72; deremot sunt
nonnullae - åtskilliga - disciplinae, quae
officium omne pervertant, C. de Off. I. §
5; sunt quidam - linguā haesitantes, uti -
in oratorum numerum venire non
possint, sunt autem quidam ita - habiles,
ut - ab alqo deo ficti esse videantur,
C. de Or. I. 115); på w-t sätt quodam
modo; en w. Scaptius S. nescio quis -. —
2. i subjektiv men.: (certus); w-t hopp certa
spes; wara w. i sitt sinne certum ac
deliberatum habere alqd; decrevisse; wara
w. på ngt pro certo habere l. scire alqd;
non dubitare de alqa re l. quin sit -; sibi
persuasisse; confidere re, esse alqd; war
w. på det noli dubitare; tibi persuade (te
mihi esse carissimum, C.); wara w. på
ngns kärlek amore alicujus confidere.

Wissen se Wissnad.

Wisserligen: 1. bekräftande: certe;
profecto; sane; ja, w. vero; nej, w. icke
minime vero; w. icke nequaquam; minime. —
2. medgifwande: quidem (wanligast i
anslutning till ett pronomen); equidem (wanligen
= jag - wisserligen, L. V. 33. 5; se Lat. Lex.;
i äldre språket stundom = quidem, jfr
Ribbeck, Beiträge zur Lehre von den lateinischen
Partikeln).

Wisshet: 1. en saks w.: certa l. explorata
veritas; fides (trowärdighet). — 2. i
subjektiv men.: (certa fiducia, c. spes); med w.
weta, hafwa wetskap om ngt certo scire;
exploratum habere; alicui exploratum est;
med w. påstå pro certo, fidenter affirmare;
få w. om ngt (pro certo) comperire alqd;
certiorem fieri alicujus rei, de re; med
fullkomlig w. certissime; sine ulla
dubitatione.

Wissna: viescere; marcescere;
flaccescere.

Wissnad: vietus; marcidus; flaccidus;
wara w. flaccere, marcere.

Wisso se Wiss, 1.

Wistande: commoratio.

Wistas: esse, versari, morari (agere, T.)
alicubi; habitare (bo; natura nobis dedit
commorandi deversorium, non habitandi,
C. de Sen. 84); w. öfwer natten
pernoctare; han har länge w-ts här diu hic fuit
l. versatus est; w. på landet ruri esse;
rusticari.

Wistelse se Wistande. -ort: locus, ubi
est, versatur aliquis; hwar är hans w. ubi
est l. versatur?; hans w. är okänd ubi sit,
ignoratur.

Wisthus: cella penaria, promptuaria.

Wite: multa; damnum; belägga med w.
multare; multam irrogare; stadga, förbjuda
wid w. multā sancire alqd.

Witna: 1. om personligt subjekt:
testimonium dicere; testari; testificari; w. falskt
falsum t-m dicere; w. för, mot ngn pro
alqo, contra alqm testari; t-m dicere. —
2. om sakligt subjekt: det w-r om snille, om
lättsinne magni l. praeclari ingenii est,
levitatis est; det w-r om entusiasm för
krigisk ära, att statyer wanligen ega krigisk drägt
declaratur studium bellicae gloriae, quod
statuas fere videmus ornatu militari (C.).

Witne: 1. om person: testis; arbiter (som
hör l. ser ngt); wara w. till ngt ipsum,
praesentem, coram videre, audire alqd; alicui
rei interesse; bättre ett w. som sett än tio
som hört pluris est oculatus unus t. quam
auriti decem (Pt.); tala med ngn utan w-n
sine arbitris, remotis a-is loqui cum alqo;
taga, kalla till w., åberopa ss. w. testem
citare, adhibere; taga Gud till w. Deum
adhibere testem (C. de Off. III. § 44); ställa,
framdraga w-n testes producere, proferre;
ett samwetsgrant, partiskt w. testis sanctus,
cupidus; framträda ss. w. testem prodire,
procedere; höra w-n testes audire,
interrogare. — 2. om saker = witnesbörd:
testimonium; falskt w. falsum testimonium;
bära w. testari; allt bar w. om sorgfällighet
omnia erant summae diligentiae, summā
diligentiā perfecta erant; denna bok är ett
w. om hans sorgfällighet quanta fuerit
diligentia, hic liber declarat.

Witnesbörd: testimonium; aflägga, bära
w. testimonium dicere; testari; samwetets
w. mentis conscientia. -för: cui
testimonii dictio est; locuples; idoneus (testis);
icke wara w. intestabilem esse. -förhör:
testium interrogatio. -gill se Witnesför.
-mål: testimonium; se Witnesbörd.

Witsord: testimonium; judicium; ngn
har w. i en sak alicujus testimonium,
auctoritas valet in alqa re; cum auctoritate
alqa auditur; fördelaktigt, godt w.
honorificum testimonium; laus; testimonium
virtutis, diligentiae o. d.; gifwa ngn ett godt,
goda w. bene judicare, existimare de alqo;
commendare, laudare, laudibus ornare
alqm; judicium dignitatis alicujus facere
(C. Brut. I. 1); gifwa ngn det w., att - id,
tantum tribuere alicui, ut - dicat -; jfr
Ord. -orda: testari; testificari; w. ngns
wärdighet, ostrafflighet judicium alicujus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free