Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wälmenande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
incolumis, Vg.); in rebus ejus secundissimis -;
smickra ngn i hans w. och håna honom i
olyckan florenti adulari, afflictum deridere.
-menande: en w. man vir bonus (sed non
satis acutus, non fortis o. s. w.; jfr
Beskedlig). -mening: bona, benigna voluntas;
benefica voluntas (v-e b-a benevolentia
movetur, etiam si res forte non
suppetit, C. de Off. II. 32). -ment: benignus.
-mående: 1. till helsan: sanus; bene l. recte
valens; ofta = wälfödd, wid godt hull:
habitior. — 2. till förmögenhetswilkor:
fortunatus; dives; (beatus). -måga: 1.
kroppslig: bona valetudo, integra v.; befinna sig
i högönskelig w. recte, bene valere; optata
valetudine uti, frui. — 2. = goda
förmögenhetswilkor, wälstånd: opes; copiae;
magnae facultates; der råder allmän w. opibus,
copiis florent singuli. -signa: 1. = gifwa
lycka, göra lycklig: fortunare, secundare (dii
tibi rem f-ent, C.; visus s-are, Vg.); w.
ngns företag inceptis successus prosperos
dare (L. praef.), faustum, bonum,
prosperum exitum dare; (coeptis aspirate,
Ov.); Gud w-a denna dagen, stunden hunc
diem faustum, laetum esse velis (Vg. Aen.
I. fin.); quod bonum, felix faustumque
sit -; Gud w-e dig sit tibi Deus propitius;
Deus juvet!; (vale); w. oss volens
propitius adsis nobis!; w. ngn med ngt juvare,
beare (poet.), ditare, donare, augere alqm
alqa re; wara w-d med många barn multis
liberis, numerosa liberorum prole
auctum esse; w-d ware du Deus tibi
propitius sis; sis felix (Vg. Aen. I. 330);
beatus; i en w-d stund fausto tempore; befinna
sig i w-dt tillstånd ventrem ferre;
gravidam esse. — 2. = önska lycka, nedkalla
wälsignelse öfwer ngn: fausta ominari, optare,
precari alicui; w. ngns förbund maritis
sollennia precari; w. åkern agros lustrare;
w. ngns minne memoriam alicujus pie
grateque prosequi. -signelse: 1. Guds w.: Dei,
divinum auxilium, beneficium; Dei
benignitas; gifwa sin w. till ngt fortunare rem,
rei prosperum successum dare; nedkalla
(himmelens) w. (öfwer ngn) Deum
propitium optare alicui; omnia fausta precari
alicui. — 2. = wälönskan: fausta, bona
(sollennis) precatio; bona vota, omina;
läsa w-n öfwer ngn, ngt fausta precari
alicui, sollenni precatione consecrare,
auspicari. -sinnad: 1. absolut: bene sentiens
(C. de Off. I. 149); bonus; alla w-e
medborgare omnes boni cives. — 2. w. mot
ngn: benevolus alicui; bene animatus in
alqm; wara w. mot ngn favere, studere,
cupere alicui. -skapad: bene conformatus;
omnibus membris perfectus, concinnus;
non informis l. deformis. -smakande:
dulcis; jucundus; jucundi saporis. -stånd: rei
familiaris bona, florens condicio; opes;
divitiae; komma till w. ad divitias l. opes
emergere, pervenire; fortunam
amplificare; lefwa i w. divitem, fortunatum esse.
Wälta: 1. intr.: subverti, everti
(currus). — 2. tr.: subvertere, evertere; jfr
Wältra.
Wältalare: orator; homo disertus,
eloquens; stor w. summas orator, homo
eloquentissimus. -talig: eloquens (i högre
mening w., konstmessigt utbildad talare);
disertus (af naturen w. - jfr C. de Or. I. § 94);
facundus (talför, som talar ledigt och
behagligt); in dicendo excellens (l. c. 7); wara
w. (äfwen) dicendo valere; bene dicere
(l. c. II. 5); w. framställning bona, ornata
oratio. -talighet: eloquentia; dicendi vis
(et facultas); stor, ojemförlig w. divina vis
dicendi; studera w-n eloquentiae (arti
dicendi) operam dare. -taligt: diserte;
facunde.
Wältra: volvere; volutare; moliri; w.
bördan af ngn, sig onus dejicere de alqo,
de se; w. skulden från sig på en annan
culpam a se amovere, in alqm conferre,
avertere, derivare, transferre.
Wältra sig: volutari (in luto).
Wälwilja: benevolentia; studium.
-willig: benevolus; benignus; w. mot ngn
benevolus alicui. -willigt: benevole;
benigne.
Wämjas: nauseare, fastidio capi; w. wid
ngt fastidire alqd; w. att se taedet alqm
videre. -elig: taeter; foedus. -else:
fastidium (C. Or. III. 100); (nausea).
Wän, adj.: almus.
Wän, m.: 1. personlig wän: amicus;
familiaris (förtrogen); homo studiosus
alicujus, alicujus fautor (ngns gynnare); god w.
amicissimus alicui (= som står i ett nära
wänskapsförhållande till ngn, nära förtrogen),
jucundus amicus (kär wän), probus, fidus,
bonus a. (= redlig, trogen wän); en sann
wän verus a.; ngns närmaste wän alicujus
familiarissimus; homo conjunctissimus
(cum alqo); w-r emellan är allt gemensamt
amicorum omnia communia sunt (C.);
blifwa wän med ngn in alicujus amicitiam
venire; amicitiam jungere cum alqo; blifwa
w-r igen in gratiam redire cum alqo;
lefwa som wän med ngn familiariter uti alqo;
conjuncte, -issime, familiariter vivere cum
alqo; såsom wän ut amicum decet, ut
amicum (facere) par est; skiljas åt som w-r
amice, sine offensione discedere. — 2. wän
af ngn l. ngt: amicus (p. tr. gr.) alicui,
alicujus, alicujus rei; amans, studiosus,
cupidus alicujus rei; admirator alicujus;
sanningens wän veritatis amicus, amans,
diligens; wän af twister, gräl contentionis,
rixae cupidus; swinet är wän af smuts
amica luto sus (Hor.); wän af win vini
cupidus; wän af grekisk literatur graecarum
literarum (cupidus), studiosus; wara wän
af poesi carminibus delectari, gaudere;
carminum studio duci, teneri; wän af
Caesar, Lysias Caesaris, Lysiae admirator,
studiosus, laudator, amator (Lysias habet
certos sui laudatores, quos ipsa
gracilitas delectat, C. Brut. 65; ibdm 66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
