Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wärdera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
negligere; famae diligentem esse,
cupidum esse; sätta w. på ngn multum
tribuere alicui; icke sätta w. på contemnere,
parvi facere alqd.
Wärdera: 1. relativt: a. om yttre wärde
(penningewärde): aestimare (rem parvi,
magni; tribus sestertiis - till tre sestertier);
censere; w. efter ngt alqa re aestimare. —
b. i allm.: aestimare, facere, ducere (magni,
parvi). — 2. absolut = w. högt: magni
facere (hwar minut wärdera carpe diem quam
minime credula postero); diligere alqm;
min w-de wän amice dilectissime, optime!
Wärderik: pretiosus (domum, munus);
praeclarus; optimus.
Wärdering: aestimatio; rättwis, obillig
w. aequa, iniqua, magna, vilis a.
-ringsman: aestimator (C. Paradox. 50).
Wärdes i böner till Gud l. högt stälda
personer: (dignare!); oro, oramus; w. se till
oss i nåd volens propitiusque nos
respicias, oramus.
Wärdig: 1. relativt = som anstår ngn:
dignus (scripturae genus leve nec satis
dignum tantorum hominum praestantia);
decorus (alicui); ngn icke w-t ab alqo, ab
alicujus dignitate alienum (jfr Lat. Lex.);
såsom det är en man w-t ut virum decet;
ut virum (facere) par est; det war honom
w-t fecit, ut ipso dignum erat. — 2.
absolut: honestus; decorus; venerabilis; ett
w-t lif vita honesta; w. hållning habitus
corporis decorus (stratus, incessus et c.
teneant illud decorum, C.); w. man homo
honestissimus, venerabilis.
Wärdigas: dignari (ambire tribus, Hor.);
icke w. nolle; alqd infra se putare; han
w-des ej se till oss nos ne aspectu quidem
dignos putavit (jfr Bewärdiga).
Wärdighet: dignitas: 1. i allm. =
förtjenst, (förtjenthet): pro dignitate cuique
officia tribuere (C.). — 2. = personligt,
moraliskt wärde: (honestas, decus, gravitas);
han ansåg det wara stridande emot, under sin
w. a dignitate sua alienum, abhorrens,
infra dignitatem suam esse existimabat.
— 3. w. i skick och uppträdande: liberalis
species et dignitas; (amplitudo, decus);
uppträda med w. cum dignitate exsistere;
iakttaga w. dignitatem, decus servare (C.
de Off. I. 131); falla med w. honeste
decumbere. — 4. = rang, högt embete:
dignitas; honos, pl. honores; strid om rang
och w. certamen dignitatis et honoris; stiga
till w-r ad honores ascendere, perduci;
hög w. magna, ampla dignitas; amplitudo
(dignitatis); fastigium (illi dabatur
procuratio altior f-o suo - öfwer hans rang -,
L.); altus dignitatis gradus (C. de Am.
12); om ett embete: magnus, amplissimus
honor; amplum munus.
Wärdigt: 1. = efter förtjenst: digne, pro
merito l. dignitate (nunquam philosophia
d. laudari potest). — 2. = på ett passande,
wärdigt sätt: decore; honeste; cum
dignitate.
Wärdinna: hospita.
Wärdshus: deversorium; taberna
(meritoria); caupona. -wärd: caupo.
Wärdskap: hospitium.
Wärf: res; negotium; munus; officium;
offentliga w. res publicae, civiles; publica
negotia, munera; fredens, krigets w. res
urbanae l. civiles, res bellicae; wara
mycket brukad i allmänna w. in re publica
multum versari.
Wärfning: 1. af soldater: dilectus;
conquisitio; anställa w. d-um agere, habere;
taga w. militiae nomen dare. — 2. af
röster: se Röstwärfning.
Wärfwa: 1. till soldat: legere, deligere
(militem); w. soldater conquirere (hopsöka;
conscribere inrullera); låta w. sig militiae
nomen dare; med wåld w. ad arma
cogere. — 2. w. röster: ambire et petere
(honorem, suffragia); prensare (manus,
civium manus, laglig röstwärfning i Rom);
minis, pecuniā, pretio allicere suffragia
(oloflig r.); w. röster för ngn suffragari
alicui. — 3. i allm. = medels penningar l.
dylika medel förmå, tubba till ngt: pecuniā
(minis, promissis) impellere, allicere,
ut faciat alqd. -are: conquisitor
(militum).
Wärja, f.: gladius, gladiolus; draga w-n
gladium stringere, distringere; med w. wid
sidan gladio, ferro succinctus; jfr Swärd,
Wapen.
Wärja, v.: defendere, tueri, prohibere
(a vi, a crudelitate hostium); w. landet
manligen regni fines fortiter tueri.
Wärja sig: se defendere; vim hostium
defendere, propulsare.
Wärjemålsed: *culpae ejuratio; gå w.
culpam ejurare.
Wärjfäste: capulum. -gehäng: balteus.
-knapp: pomum gladii.
Wärjo: (hafwa ngt) i sin w. in sua
potestate, manu.
Wärjspets: mucro gladii.
Wärk: dolor, (cruciatus) nervorum,
articulorum.
Wärka: dolere (pes, digitus alicui).
Wärkbruten: membris captus.
Wärma, v.: calefacere, concalefacere;
fovere (gremio; foculo); tepefacere; frigus
depellere, arcere.
Wärma sig: concalefieri; calescere.
Wärma, Wärme: 1. eg.: calor; tepor
(ljumhet); kroppens w. calor corporis. —
2. hjertats, kärlekens, framställningens w.:
animi, amoris, orationis calor, ardor
quidam; dicendi impetus; tala med w. magno
animi impetu (incitatum) loqui, verba
facere.
Wärn: munimentum; praesidium;
propugnaculum; Horatius Cocles war Roms w.
den dagen - munimentum illo die fortuna
urbis Romanae habuit.
Wärna: defendere, tueri, tutari; w. sin
frihet libertatem tueri; pro libertate
propugnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
