Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I KAP.
”Det är märkvärdigt, med
hvilken lätthet menniskan återföres
äfven till minnet af den stund, då stafven
bröts öfver hennes oskuldsfrid.”
Islossningen, löfsprickningen, häggblomningen
— ljufva förebilder af sommarens dagar,
mot hvilka det friska blodet rusar med stormande
fart, för att i svallet fördränka alla isiga
minnen! Men för sjuklingen, i hvars sönderslitna
bröst döden med förfärlig aptit spisar sitt
lungmos, hvad ären j väl annat, än svartklädda
likbjudare, som med maskrosens kinder småle åt
grafven och förgängelsen? I hvarje vak,
solens strålspjut öppnar på den glaserade
vattenytan, ser den ohjelplige patienten ej annat än
det djup, hvartill han snart nog måste gå; från
hvarje löf, som framtittar ur knoppen, känner
han en granrislukt framdofta; under hvarje
snöhvitt blad, som faller ifrån häggbusken, ser han
sin egen grift — ja öfverallt skönjer han den
knotige magermannen, hvilken allt hvad jorden
och lifvet alstra förgäfves söker mätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/swidebeck/0008.html
