Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-18
"Nå, Gud vare lof for det! Annars är
våren ej alt leka med för dem som hafva svaga
bröst. Jag vill gå opp och språka en liten
stund med henne.”
”Ack, livad hon skall bli glad”, bviskade
Celestine.
”Så mycket bättre, så mycket bättre! Jag
liar också något högst angeläget att säga
henne, något lika vigtigt för mig som för henne”,
tilläde fanjunkaren med en viss mystisk min,
livarefter lian, smågnolande på en
regemcnts-inarsch, begaf sig uppför trappan.
”Hederlige man!” yttrade Celestine för sig
sjclf; ”o, att Sara en gång kunde låta det
förflutna hvila i sin graf och ej mer balla upp ur
dess hemska gomslen dessa sorgliga minnen,
livilka allt mer och mer upprifva de inånga
såren i hennes lidande bröst. Denne
hederlige man älskar henne så ömt, bjuder sin
starka arm till stöd åt det vissnande trädet ocb
likväl — ”
”Celestine! Celestine!” ropade en röst från
ett i öfra våningen till hälften öppnadt fönster-
Celestine vände sitt vackra hufvud ditåt.
”Celestine! ett ord, ett enda ord!”
t ”Omöjligt, nu åtminstone omöjligtI”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
