Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
nom rummet. — Fram på scenen igen, mitt
öga, och bada dig i svallet af dessa rika
mörka lockar, böljande mot dig, som en natlfärgad
llod. Lik en glänsande mussla, hvilkcn från
djupet af mörka vågor sprider sitt sken,
fram-strålar bland det vildt oordnade håret ett
välbekant ansigte, på livars kinder ett
ögonblickligt uppsvalladt blod qvarlemnat en svag
rodnad. Bredvid delta sköna hufvud ligger så
förtroligt ett annat något ljust, åtminstone livad
det yttre beträffar. Ljusa, i rödt gående
poli-songer och mustachcr omgifva ett rätt vackert
och manligt ansigte. Men de tvenne
ögonparen, som så hjertligt tvekas söka hvarandra,
se dunkclfärgade ut, 1’iksom blommorna i
morgonstunden, hvilka cj ännu från sina blad
hunnit skaka den nattliga daggen.
”Hvad tiden är kort när man har trefligt”,
sade ansigtet med mustaclierna.
”Ja, Gustaf”, hviskade det andra.
”Hvad du är vacker, när du tigger så der
med håret utslaget och oordnadt, Celestine”,
yttrade Gustaf, i det han tryckte en lätt kyss
på en af hennes lockar.
”Smickrare, om jag än vore tio gånger
vackrare, måste jag likväl gå upp nu, Gustaf”,
sade Celestine, dragande fram ur det gröna täc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
