Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
i dem förmått inlägga en enda skugga. Att se
dem tillslutas, hvilkcn jordisk salighet! — att
se dem öppnas, hvilkcn himmel! — Men,
Celcstinc, förhåller sig allt verkligen såsom
författaren till det andra Det går an, hvilkcn ligger
derpå bordet, utmålat? Du på spinnhuset,
Celestine! omöjligt–––en hopspunnen dikt är det
––-inte så — svara Celestine— författaren har
ljugit — ljugit så snabbt som cn häst trafvar.”
•”Nej, Gustaf, han har ej ljugit; men om
du vill veta, hvem som satte mig dit, så var
det han, just han, denne författare, som på
detta nedriga sätt sökte blifva af med sig.’’
Celcstines sköna anletsdrag vanställdes
förfärligt, och en högröd färg trängde öfver hals
och barm, i det hon utsade dessa ord.
’’Och denne var dcrtill djcrf nog att i tryck
framställa dina lefnadsomständigheter! Vore han
adelsman eller ägde Kongl. fullmakt, skulle jag
utmana honom till strid på lif och död”,
ropade löjtnanten, resande sig upp i sängen och
utsträckande med cn teatralisk gest sin högra
arm — ja, jag skulle —”
”Förkyl dig ej, min tappre riddare’,
läspade Celestine, slog sina armar om hans hals
och drog honom ned till sig på örngåltskudden,
”han är blott magister.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
