Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hushållningen på Klosterjorden som Swearne lärde sig
jordens rätta bruk. Fölgden häraf blef, som Historien
wisar, den, at Swenskarne — Wikingar förut —
Åkermän efteråt — sålde nu Säd åt de Grannar,
som de nyss förut hade hemsökt med mord och brand.
I hwarje penningefattigt land odlar Munken. Knapt
får Landet penningestyrka, förr än hans håg wänder
sig til dem. Och ifrån den stunden blir swårt at
säga hwilken mera skadar Jordbruket, Munken, eller
Sädesmasken.
Det andra bland dessa Lyten war
Foeodal-Regeringen. Så oformlig och skadlig denne
Regerings-art blef i längden; lika så förmånlig war den för
Jordbruket i början. Ty den spridde kring landet
Rikets kunnigaste Männer, hwilke, upfödde wid
Jordbruket, förstodo det af grunden. När alt, hwad
Jordägare hette, icke war låckad från Landtlefnaden, af
Hufwudstadens nöjen; icke til tjenst och titlar af
rangens retelser, så hade desse intet annat yrke än —
hushålla — än sköta sin jord. Kunskaper härom,
i sällskap med långlig ärfarenhet, lämnad från Far
til Son; hwilken sednares håg titlades af inga wår
tids förströelser, kunde ej annat än förbättras —
stiga til högd. Rikets ständige Sädesymnighet, den
tiden, och ständige Sädesbrist, i wåra dagar, wisa,
at detta är ingen tom slutsats. Gafs wäl kunnigare
Åkerman än Gustav Ericson Wasa? Hwad
annat utwisa Hans Förordningar?
Det tredje Lytet war Slögde-Näringslösheten.
Den uträttade at folket kunde endast dela sig åt
Jordbruket, Boskaps-skötslen, några Bergwerk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
