Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Långifware af egna. Och härigenom fick Banquen et eget
Interesse, som icke altid inpassade med Rikets. Ty
nu kunde Banquen icke nånsin sägas hafwa några
öfwerlopps- eller behållnings-medel til Rikets hjelp
wid trängande behof. Banquen hade nu blott et
Capital med hwilket Tysthets-Eder altid kunde
sqwalta. I stället at Banquen wid den förra
Inrättningen borde undsätta Riket af den behållning af de
Penningar, som Banquen hade förwaltat, hette det nu —
Banquen bör altid hafwa en Fond liggande til
inlösen af sina sedlar. En fond, hwilken enligt
Banquens första inrättning borde bestå icke uti egna — utan
uti Allmänhetens Penningar, aldeles såsom Fonderne
för Discont- och Assistance-Contoiren bestå uti det
Mynt som är instuckit i dessa Werk och för hwilket
Mynt dels Actier och dels Directionens Reverser
äro lemnade til säkerhet. Af hwilken orsak också
desse Werk altid äga tilgång at inlösa sina Sedlar,
utan at härtil behöfwa eget Capital.
Men Swenske Handels-snillet, hade wid
Riksdagarne helt andra afsigter; igenom hwilka
Banquens hwalf ofta blefwe lättade. I
öfwerensstämmelse med dessa afsigter twingade man en hop
ägare af Läne-Banco-Capitaler at uttaga sina
Penningar. Man började således, at låta Banquens ena
förrättning uphöra; den, nämligen at taga emot
Allmänhetens Penningar. När man oagtadt denna
minskning af tilgång på Speciemynt utwidgade
Banquens andra förrättning — Långifningen; när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
