Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historia för oss uppklarnar, hufwudsakligen warit befolkad af en
folkstam, den götiska 9), från hwilken likwäl, liksom från det
sydöstra och södra Europas Göter, mångfaldiga grenar utgått 1 0);
att några as dessa behållit namn, som i sig sjelfwa woro
ena-ha da med st mbenämningen, sål^des Göter, Gu^^er, Iuter 1),
kanske ock Witer, att andra åter af anledningar, som till största
delen äro okända, alldeles så som förhålla ^det wanligen är wid
folkutgreningar, fått förändrade benämningar, att en af dessa
grenar, och en ganskabetydlig, Swearne, hwilken hadesinplats
kring Mälarsjön, och der utsändt slika afläggare, fått första
rangen i den sam^^ällsförening, fom tid efter annan bildade si^g
på den östra och största de^^en af den få kallade skandinaviska
halfön. För någon annan mening kunna knappt några fullkom-
ligt säkra historiska skäl uppgifwas, och den anförda är
tillräck-^ för det ändamål wi pä detta ställe åsyfta 2).
9) Samma mening utföress i Företalet tillFinn Ma gnussfenss Cdda,
s. VI11. ff , hwarest också ntförligen handlass om skägtskapen
mellanCu-ropass noxd och Afien. Förträffliga anmärkningar om nordenss äldska
folk sknnass dessutomiden djnpt och i allmänhet riktigt feende Stuhrss
Abhandlung iib. Nordifche Alterthiimer (Berl. 181^7), s. 36. ff. Äf-
wen nordboar och nordiska historieforskare kunua af denna författare
lära mycket.
10) Ocksä Geijer sknner Iordaniss mening grundad om götiska
ut-flyttningar från Skandinavien och låter Göter bo på båda sidorna
om Östexsjön. Huxuwida dock egentliga Göter nånsin innehaft den
tyska knsten kan betwiskass. Meningen nnderstödjess hwarken af
Ro-maress ellex Tyskaxss histoxia. Dexemot kan det icke beskridass, att folk,
son^ af fina benämningar fynass hafwa warit Göter, en eller annan
gång berört östersjönss preusssiska och estiska knster. ^
1) Iutland, Iotland, heter iOtherss och Wnlfftanss peripluss Goth-
land. Langeb. Scr. R. D. II. p. 117. not. n. ^
2) Antagess den geijerska, fä skulle Swear och ^Göter wara mera skilde
från hwarandxa än Göter och Skåningar, Göter och Danfkar, Gö-
tex och Wikboar, hwilket wäl dock knappast kan påstäss. pä ett ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
