- Project Runeberg -  Swenska kyrkans historia / Första bandet (8:de seklet - 1164) /
8

(1838-1866) [MARC] Author: Henrik Reuterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wi sade att en götisk folkstam utgjorde Sweriges huf-

wudsakliga befolkning wid den tid, då wår historia tager sin

begynnelse; den war wäl dock icke den enda. Af den gamla

folkstam, som ända från Taciti tid omtalas under namn af

Ouener, Finnar, Wenver, Weneder o. s. w. 3), wisa sig omisskännliga spår så wäl i Swerige som i Norge. Wi lemna

derhän de bewis man trott ligga i åtskilliga ortbenämningar:

wi fästa blott uppmärksamheten på de wittnesbörd, som finnas

hos Other ock Adamus. Den förre fann hela norra kusten af

Skandinavien obebodd; endast här ock der några Finnar, som

om sommaren lefde af fiske, om wintern af jagt. Bredwid dem

woro Bjarmerna, hwilka efter Others mening talade samma

språk som Finnarne. Mot Norrmännen gjorde Finnarne ständi-

ga ströftåg, men måste ock uthärda sådana tillbaka 4). Ock

Adamus wet icke blott, att ofwan Swearnes land ligger terra

foeminarum (Ouenland), att detta är icke långt från Estland,

att mellan Swerige och Norge bo Wermelaner och Finweder,

och wid båda landens norra gränser Skridefinner, hwilka i

snabblöpande öfwerträffa wilddjuren, och hwilkas största stad är

Halsingland, ehuru Halsingland också är ett landskap; utan han

berättar äfwen, efter sin konung Swen Ulfson, som tjent i

Swerige hela 22 åren, att ett folk plägar nedstiga från bergen

till slätterna, utan att man wet hwarifrän det kommer. An-

wänder man icke alla sina krafter för att göra det motstånd,



i westgöta-lagen, som redan af Geijer är citeradt (Iduna, IX. s.

198. Ifr Collins och Schlyters edition ss. 12 och 126), sät-

tas ide ens Smålänningarne i närmare förhållande till Göterna än

Swenskarne. Den senare redactionen af WGL. talar icke, såsom den

äldre, särskilt om Swear och Smålänningar, utan ställer alla "in-

nan Konungs rikis mæn" i motsats med Westgöterne, l. c.

3) Ställena så wäl hos äldre, som nyare författare uppgifwas af Lan-

gebe^, Scr. r. D. II. p. 108, not. d.

4) Peripl. Oth. hos Langeb. II.108, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 03:54:52 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swkyrhis/1/0020.html

Valid HTML 4.0!