Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Härwid möta oss dock genast betydliga swårigheter. För den
underrättelse wi söka, hafwa wi nästan inga utländska källor att
tillgå. Det äldsta Swerige och i allmänhet hela norden war
för utlänningen allsör litet bekant, att han skulle hafwa något
fullständigt att meddela om dess folkstammarss art och inbördes
förhållanden. De inhemska underrättelserna deremot äro
isrån icke från den tid, om hwilken wi åstunda någon
Wi hafwa såledess intet annat att göra än att fråu yngre tider och
förhållanden sluta till äldre, och wi måste åtnöja oss med den
kunskap, som dylika sliitsatser kunna skänka oss. Wi tillåta oss
till en början en allmän anmärkning angående solkgrening.
Den är icke, åtminstone hwad de germaniska folken widkom-
mer, någon egentlig folkdelning. Desssa folk utgjorde aldrig
någon stor, likartad masssa, som kiinde sönderskärass i så många
stycken, som omständigheterna fordrade. Ett sådant förhållande
äger på sin höjd rum med Hunner, Tartarer och dylika folk.
De germaniska hafwa bildat och bilda sig organiskt, icke
ato-mistiskt. Från redan tillwarande ofta wäl temligen obetydliga
folkbildningar afsöndrass en eller slera familjer, hwilka, samfält
eller åtskilda, i godo eller med wåld, intaga nya bostäder, der
de komma att utgöra roten för nya utwecklingar,^ hwilka åter,
och detta nästan i oändlighet, slå nya sko^t. Derigenom att
dess-sa i ny mark få ny rot, och sålede^ fjelfwa åter blifwa
ftammar, som i ftyrka och waraktighet ofta icke eftergifwa
mo-derstanimen, blir d^t swårt eller omöjligt att upptäcka denna
och utreda bildningarness inbördess sörwandtskap. Man
upptäe-ker blott den täta, frodiga skogen, som nied sina sainmanwerta
kronor bildar ett herrligt tempelhwalf och med sina samman-
desfa i wär kedja utgöra en länk, son^ icke kan wara borta, må de här
ingå pch gålla hwad de kunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
