Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att då Upsala är ett lysande namn i de äldsta traditioner wi
Oden eller Woden med alla hanss förfäder efter Cddan; men någon
Sigge känna de icke. Det famma gäller om wära äldsta chronisker
och historiei. Den gamla fwenska profaiska chrönikan, fom sist är
ut-gifwen i Scriptores rerum Suecicarum, upptager för Swerige
åt-skilliga af Iordaniss götiska konungar, kommer derpå till de
egent-ligt fwenska, och uppräknar efter philemer (Iordaniss Filimer, eap 7)
Inge, Neorch, Froee, iirban o. f. w.; ungefärligen pä famma fätt
den mindre Rimchrönikan philimer, Nordian, (Hernith, Osantrir,
Hernith), Inge, Frode, o. s. w.; den skörre börjar icke få tidigt.
Cri-euss Olai har Philimer, (Siward, Caroluss), Nordian, (Hernith),
Inge, Nearch, Frode, iirbar. Ända till flutet af 15:de århundradet
kånna wåra chrönikor inge Sigge. Men i första tredjedelen af det
I6:de framftär Iohanness Magnuss, fom wet mer än de gamle. Wäl
hade dessfa antydt en flägtledning från perfonerna i skapelfeboken ;
men den utwecklass först riktigt af Iol^anness, fom utan twekan
infät-ter d^e personer han till slägtenss fyllnad och för åtskilliga ortnamnss
förklaring behöfwer. Såledess är en Swenno, Magogss son,
Sveo-nicæ geutis propagator&auctor. iibbo bygger iipfala, Siggo
Sig-tuna. Den fistnämde är dock långtifrån den famme som Oden.
Io-hanness Magnnss blef en rik källa för framtiden. Han kunde wäl
ännu icke begagnass af Olanss petri, som derföre håller skg till
Cri-euss Olai och de öfrige gamle; men brodren Laurentiuss måste nästan
mot sin wil^a på honom göra af^^eende. Ännu mera följdess han af
fjuttonde fekletss författare, fom tid efter annan till fina öfriga källor
äfwen fingo Sturlefonss norska chrönika, den profaiska Cddan, och
några andra issländska skrifter. Hwad fom fannss i dessfa sknlle
före-n^ss med hwad man förnt antagit. Det är fåledess icke underligt,
om mycken förwirring och många befynnerligheter skngo insteg. Bland
I7:de sekletss forskare är Messfeniuss ännu temligen nytter. I skn
Scoudia närmar han fig nog få mycket Saxo och de öfrige gamle
fom Iohanness Magnuss. Men i affeende på Sigtuna war han dock,
åtminstone till en början (han ändxade fig sedan), af denness mening.
Sigtnna är fåledess till långt före Oden (Sueopentaprotop. e. XI).
Ännu mycket oförwägnare äro de äkta Rudbeckianerna, tillss äntligen
den ypperste^ ibland dem, peringskiöld, får fram en Sigg-Oden, här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
