Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider10). Och efter Adami wittnessbörd1) hade Sigtuna wid
K. Stenkils tid så mycken förmögenhet, att det kunde åt bi-
skop Adalward för en enda messa bjuda i offer 70 marker
silfwer. Detta hade icke kunnat äga rum wid christendomens
början , om orten icke långt förut warit af anseende. Det är
icke osannolikt, att dess läge wid Mälaren, hwilket war så wig-
tigt för de sjöälskande Swearne, hufwudsakligen gifwit den sin
storhet, då Upsala åter hade sin af gudatjensten och konunga-
hofwet. Hwarföre åter Swearne för sin förnämsta sjöort måste
wälja en så djup wik, som den, wid hwilken Sigtuna ligger,
är lätt förklaradt. De woro icke en gång i denna fredade för
de pirater, som enligt Adami uppgift uppfyllde dessa watten2);
mycket mindre skulle de warit det wid sjelfwa hafwet, i fall dess
kuster också kunnat begagnas till hamnar, eller närmare utlop-
pet af den insjö, som nästan hel och hållen för dem utgjorde
ett slags hamn, och som wäl hade någon, men på långt när
icke en fullkomlig säkerhet i den trånga farled, hwarigenom den
war förbunden med hafwet.
Jemte Upsala och Sigtuna nämnas af twenne gamla för-
fattare, som hufwudsakligen sysselsatt sig med christendomens
historia, staden Birka. Wi få framdeles ett beqwämare tillfälle
att derom anföra wår mening. - I nejden af Mälaren före-
komma ännu några orter, hwilkas historia synes gå upp i he-
dendomen. Sotaskär och Agnesit äro dels nämnda, dels åsyf-
Saxo L. V11L p. 145, någon uppmärksamhet. Den förra fången,
som wäl dock icke är rätt gammal, har namnet Sigtun på twenne
ställen. Den senare uppsatsen omtalar kämpar från Sigtuna. I
den citerade Sörles saga, som dessutom är af föga wigt, förekom-
mer ej en gång namnet.
10) Olof Haraldf. S. e. 6. ^
1) De situ Dan. p. 61, 62.
2) Hist. Ecc1es. I. c. 50. jfr dessutom, jemte det nyss förut citerade
stället af Ol. Haralds S., Yngl. S. e. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
