Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Handaslöjder, hwarmed mannen syselsatte sig, woro tim-
merarbete och smide. Till det förra försedde honom de out-
tömliga skogarne med ett likså förträffligt som ymnigt wirke.
Att han förstod begagna det, wisa både de stora och waraktiga
byggnader, som sammantimrades, och de goda skepp, med hwilka
nästan alla haf öfwerforos. De isländska sagorna omtala mer
än en nordman, som war en förträffligt skeppsbyggmästare.
Också i metallarbeten hade nordboarne förfarenhet. Smedjor
funnos wid gårdarne 1). Bruket af bäljar, städ, hammare o.
d. omtalas 2). Den råa metallen, åtminstone jernets (myrjer-
net), förstod man att uppsöka och bearbeta 3). Att äfwen af
andra metaller, koppar, tenn 4), silfwer, möjligen också guld,
åtskilliga arbeten förfärdigades, är säkert, men mindre afgjordt,
om man förstod att framställa dessa metaller ur sina malmer,
eller blott bearbeta dem 3), sedan de genombyte, röfweri eller
1) Olof den heliges saga, c. 1. Jfr Inge Bards. S. c. 20. Om A-
sarne såsom öfwande smide, i synnerhet det af ädla metaller, handlar
Bölufpa str. 7 , der ock werkstäder och redskap för smide omtalas.
Jfr d. yngre Edda, Dämis. f. 14. - En särskilt myth om guldets
upptäckt och bruk i Bölussya, skr. I9-22. Märk Finn Magnusens för-
klaring.- I Nials saga, c. 2., förekommer en person med tillnamnet
Gullbärare. Jättar och dwergar omtalas för öfrigt mångastädes
såsom skickliga smedar. Jfr Thrymssqu. skr. 6. Skirners resa,
skr. 22.
2) Cigils saga, c. 30.
3) Den kallades Raud af dess färg, Cigils saga, l. e., och uppsökes
wäl hufwudsakligen i den trakt, som efter metallen kallades jernbera-
land. Jfr i ämnet Ångmans Afhandling om Swenska bergwerken
före K. Gustaf den förstes tid; i K.Witterh.Hist. o. Ant. Ae.Handlin-
gar, 8de delen, f. 160, ff.
4) Om Finnarnes och Lapparnes bruk af tenn, se Batnssd. saga, e. 12,
f. 53, och Werlauffs anmärkning.
3) Att de i norden kunde bearbetas, wisar bland annat ett vers i Cigils
S. e. 30. Olof Tryggwasons saga, öfwers. af Rafn. I. 46, äfwen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
