Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g’ionsfriliet för främmande trosbekännare1 blev dock ej
sa sträng. Och konungen visade fortfarande sin nåd, köpte
hos Aron, som också fick leverera juveler åt hovet och
de förnäma, samt beviljade hans familj åtskilliga
undantags-förmåner. Den gamle juden upplevde sedan ännu skiftande
öden, vistades bl. a. tre år i Finland, led stora förluster
på de s. k. Fahnehjelmarna, till vilka idén, enligt hans egen
uppgift, utgått från honom, och satt t. o. m. i fängelse i
Abo. Men han var en kraftig personlighet, en skicklig
affärsman och en väldig patriark, och när han vid 73 års
ålder avslutar sin självbiografi, kan han förteckna, att den
lilla hop, som först samlat sig kring honom, nu vuxit till
69 medlemmar. Mången av dem hade nått ett ansenligt
välstånd. »Jag måste,» säger Aron Isak ännu kort innan
han nedlägger pennan, »också erinra om, att konung Gustav
111 var mycket nådig mot judarna.»2 På den grund, som
sålunda lagts, har man ju i Sverige byggt vidare, och även
om då och då en reaktion förnummits — starkast under den
bekanta riksdags- och pamflettstriden 1815 — så har
humanitetens sak städse gått framåt, tills 1870, som
bekant, de sista skrankor föllo, vilka avskilde judarna från
andra medborgare.3
Till den första mosaiska församlingen i Stockholm, som
stod under Aron Isaks ledning, slöt sig år 1794 en fjortonårig
gosse, Levin Jacob Levertin från Altona, som blev
bokhållare hos handlanden David Mose Lamm. Denne Levin
1 Som känt, var det finnen Anders Chydenius, vilken i ett
memorial tog första initiativet till detta viktiga steg för »andens
och bekännelsens frihet». — Jfr om dessa förhållanden C. T h.
O d h n e r, Sveriges politiska historia under Gustaf 111: s regering,
I, 573 ff, II, 47 f.
2 Aron Isaks självbiografi, s. 53 f. Prof. Warburg har gjort
mig uppmärksam på en högst egendomlig, i halvt
gammaltestamentlig och helt konungsligt lojal ton skriven judisk dikt, som
upphöjer Gustav III: Översättning av den Hebraeiska Lovsången som
avsjöngs i Synagogan den 24 januari 1789, på Hans Maj: t
konungens Födelsedag. Författad av Marcus Maure. Stockholm, tryckt
hos Anders Zetterberg 1789.
3 Ernst Meyer, Die Litteratur frir und wider die Juden
in Schweden i I. 1815, s. 7. (Monatsschrift fiir Geschichte und
Wissenschaft des Judentums 1907.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
