Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förarga honom så, att han slängde boken i disken, tydligt
visande, huru ovälkommet avbrottet var. Slutligen nedlades
konsthandeln, som emellertid förlagt åtskilliga praktverk,
såsom »Svenska vapenboken» m. fl., och pappersaffären
ensam fortsattes, tills Levertin också stängde dess dörr1.
Hans framstående sakkunskap blev därefter tagen i anspråk
vid katalogiserandet av Nationalmusei miniatyrsamling.
Och sitt konstintresse gjorde han fruktbärande i den intima
familjekretsen, där han ständigt levde med sina gravyrer,
demonstrerade resultatet av sina iakttagelser samt på detta
sätt överflyttade på sina barn sin hängivenhet och sin
förståelse för konsten. Oscar Levertin var sålunda en av
de mycket få svenska fackmän, som verkligen blivit
konsthistoriskt uppfostrad. Med kärleken till bildande konst gick
hos Wilhelm Levertin hand i hand hans kärlek till musik
och hans ivriga sysslande med vitterheten. Ingen förmådde
med större sympati omfatta allt som i litteraturen pekade
framåt. Detta hängde ihop med hans utpräglat radikala
tänkesätt. Han älskade det unga, liksom han älskade
ungdomen, och han var en av de första och en av de få
äldre, vilka troget höllo på Strindberg.
Wilhelm Levertin gifte sig 1861 med Sophie
Albertina Davidson, tolv år yngre än han. Hon tillhörde,
även hon, en judisk släkt med gamla anor i Sverige; dess
stora anseende grundade sig på redbarhet och duglighet,
prövad i varjehanda ekonomiska och praktiska värv.
Hennes fader var klädesfabrikör i Norrköping, en farbror var
Hasselbackens bekante grundläggare, en annan
generalkonsul och framstående bankman. Hennes mor, Rebecka
Bendix, var i många avseenden en märklig kvinna. Varmt
religiös, god och ödmjuk såsom få, ägde hon i hjärtats
1 I en 1889 i Julkvällen publicerad skiss, »En julerfarenhet»,
skildrar Oscar Levertin en handlande på Söder, vilken har det
knappt och fåfängt hoppas på julen. Sonen Ernst är med i
butiken och ser, hur fadern står i dörren och blickar efter kunder.
»Denna julvecka hade verkligheten givit honom sin första lärdom
om vad det egentligen ville säga att slå sig fram och förtjäna sitt
bröd. Fattigdom’ och umbärande hade han nog prövat på allt
sedan han var liten, men utan att reflektera därpå.» Den fina
och känsliga skissen är tydligt byggd på intryck från barndomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
