Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid med en lång spets formade blyertspenna i högsta
hugg, men då han ej kom åt sin vederdeloman, fick ett
långt blyertsstreck i fiendens uppslagna bok utgöra
hämnden.»1 Någon lysande elev var han icke, men väl en av de
bättre. 1 stilistisk förmåga låg han över alla och rönte
därför mycket erkännande av klassföreståndaren under de
två första åren, lektor Julius Lundman. Men framför allt
föll dennes stränga och fordrande undervisning i latin och
grekiska hos Levertin i god jord. De klassiska språken
begvnte fängsla hans intresse allt mera, särskilt grekiskan,
åt vilken han, i samarbete med sin kamrat, nuvarande
professorn i geografi Axel Hamberg, ägnade en dryg del
av sin tid. Den lyckliga påföljden var också, att båda i
studentexamen hemförde ett laudatur i detta ämne.
Däremot gick det fortfarande klent med matematiken.
Den förblev för honom en »terra incognita», säger den
ovan citerade kamraten Lamm, fortsättande med följande
karaktäristiska skildring: »När matematikläraren haft någon
framme vid svarta tavlan, kunde han, då halva ekvationen
var färdig, ropa fram Levertin att fortsätta den. L., som
vanligt sysselsatt med litterära utkast å större eller mindre
papperslappar, såg upp med en nästan förebrående blick
på läraren, reste sig och skred med släpande steg fram
till tavlan, fattade kritbiten och höjde den sakta au niveau
med räkneexemplet. Sedan han så en stund stirrat på dessa
a -j- b etc. sjönk handen sakta ned, tappande kritbiten,
varpå han vände sig och betraktade läraren ungefär som
ett sårat rådjur betraktar jägaren. Efter lärarens: sitt ned,
Levertin, återvände han med samma släpande steg till
sin plats och sina litterära sysselsättningar.» De dåliga
betygen i matematik hindrade dock aldrig hans
uppflytt-ning, ty de motvägdes av överbetyg i andra ämnen. Men
hans svaghet i de reella disciplinerna gjorde dock, att hans
allmänna mogenhetsbetyg, trots det höga vitsordet i
grekiska, latin och svenska, endast blev »godkänd». Det
hade blott felats, att matematiken helt och hållet stängt för
honom vägen till universitetet!
1 Medd. av d: r G. Lamm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>