Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första litterära försöken.
Intet bevarat dokument tyder på, att Oscar Levertin
skulle varit ett poetiskt underbarn. Hans närmaste tro
sig visst veta, att han redan i Klara skola skrev vers, men
de tidigaste proven vi ha i behåll äro från gymnasiiåren.
Hans syster minnes en rad från de första försöken, vilken
väckte mycken munterhet: »en röd karbunkel lyste på
hans vänstra hand» — det var svårt att icke förväxla
ädelstenen med det mer prosaiska medicinska begreppet!
Men denna ädelsten med sin glans är ju ett karaktäristiskt
förebud till alla de juveler och guldspännen, allt det purpur
och siden, varav senare hans poetiska inbillning tjusas
och varmed hans vers smyckas.
Den blyga sommarkärleken från hans. sextonde år
stämmer hans lyra, såsom han erkänner i sina brev. I
den första, i ett minnesalbum införda dikten sticker, som
i breven, en brådmogen reflexion fram:
Vi kunna ju på denna jorden
det sköna ryckvis blott förstå.
Nämn mig en själ så skapad vorden
att den till allt har kunnat nå!
Vi samla därför samman gärna
vad stort som smått oss lärde mest.
I bokens fängsel därför värna
vad dig i dikten syntes bäst.
När så du diktens blommor plockar
till ett mångbrokigt potpourri,
mitt blad på rätten också pockar
att få förvissna blott däri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
