Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livligt bifall i den ungdomliga kretsen, detta skulle gällt
just polemiken mot allt gammalt och »murket» och icke
bara den »utmärkt behagliga formen» och det »kvicka» i
innehållet, som protokollet betonar. Men det var kanske
icke mången bland de jämnåriga, som rätt kunde följa
ined den stridslystne kamratens tankegång eller fatta målet
för hans anfall.
Först riktar han detta i allmänhet mot litteraturens
hela hållning, givande redan här sin oförbehållsamt
realistiska trosbekännelse. Två av dessa sonetter må
citeras.
F r a m å t!
Framåt, till strids mot alla murkna vanor,
till strids mot allt som ren förlegat är
och utav småpoeters matta här
än nitas fast vid romantikens fanor!
Till strids mot dem som leda sina anor
från Atterboms och andras månskenssfär
och vispa hop en diktning med besvär,
som går i gamla spår, på nötta banor.
Till strids mot dem som leva uti skyn
och vilkas magra foster bära syn
för saken, att de ej på jorden leva!
Till strids mot dem som verkligheten sky
och allt det sanna med all iver fly
för att Stagnelianskt bland molnen treva.
För länge.
För länge hava månskenssvärmerier,
uppdiktad kärlekssorg, inbillat kval
för varje känslig narr gjort dikten fal,
till en ragu på nötta melodier.
När vissna dessa tama poesier,
där känslan pustar fram så kysk och sval,
och detta kärlekspjoller utan tal
om hjärtat och om hjärtats sympatier?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>