Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturligtvis fyllde honom också glädje över att komma
ut i den vida världen, av vilken han redan under färden
neråt skulle få se så mycket — ty man hade beslutit resa
långsamt och stanna på de förnämsta platserna. Denna
känsla uttrycker han i en sonett, kallad »Farväl» och
skriven under en av resans första dagar. Visserligen är den
fullkomligt blottad på entusiasm, endast en tung och
förnumstig, otympligt formulerad reflexion, av dem vi
sett så många i denna brådmogna alstring: den är ej
ung, som evigt sitter stilla och hör på de äldres ord och
oavvänt stirrar på fädernetorvan, men
den är ung, som vill sig lära hitta
på annan ort, långt bort ifrån vår nord,
som sätter sig vid andra länders bord
med mod och utan skräck för utländsk smitta.
Farväl! Jag gärna från det landet far,
där alla stämma in i en fanfar
till eget lov, till pris för egna härden.
Behåll de multna minnen som du har,
jag ej ett grand av dem tar med på färden,
och från ditt kvalm jag längtar ut i världen.
Det har tydligen varit Levertins avsikt att av sina
reseintryck göra en hel sonettcykel. Den 28 september
dagtecknar han en ny dikt, kallad »Dalarö skans»:
Utav ett starkt kastell där ser du resten,
en gråstensskans med halvt förvittrad mur,
som knappast skyddar än mot regnets skur,
än mindre mot den ryska ovänsgästen.
I hålig skreva fåglarna byggt nästen,
i dunkelt portvalv spindeln står på lur,
men vinden kväder uti moll och dur
om vunna segrar och om fallna fästen.
På andra sidan är en åkerbit,
där bonden vandrar mellan sädesfälten
och skördar vad han sått med trägen flit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
