- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Förra delen. Levnad /
126

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är fallen att slåss med en hel filiströs mänsklighet för
att nå dem. Det finns ännu doftande rosor!»1 Och i
samma tonart gå några andra utbrott ur ett överlyckligt
hjärta.

Där skymta i dikterna och i prosabitarna antydningar
om, att förlovningen måste hållas hemlig eller att
föräldrarna icke ville höra talas om något slikt. Det förvånar
ju knappast: den nyblivne studenten, som ännu hade ett
gott stycke till myndighetsåret, som var bröstsjuk och fattig
och dessutom tillhörde en annan ras, kunde icke i den
stockholmska borgarfamiljens ögon erbjuda några
synnerliga företräden såsom svärson. Men känslorna, som vuxit
i söderns varma skönhet, höllo troget stånd genom åren
också hemma i norden, där de praktiska hänsynen med sin
kyla ryckte än närmare in på livet. Det dröjde ett par år,
innan förlovningen blev offentlig; det dröjde hela sex,
innan den kröntes med giftermålet. Men liksom Oscar
Levertin känt »ofödda sånger» svälla i sitt inre och bröstet
sprängas av skaparlust, när han blev medveten om sin
känsla, så gav den honom ock under den tid som nu följde
och som blev hans genombrottstid, stöd och kraft att arbeta
och skapa.

På försommaren vände han tillbaka till hemlandet med
återvunnen hälsa och rik på yttre och inre erfarenheter. Vad
han under denna återresa såg och om han dröjde längre
på någon ort, kan jag icke säga. Men det förtjänar att
antecknas, att han i Hamburg utkastat en dikt, där hans
idealism, väckt av skönheten han skådat och känslorna, i
vilka han drömde, pessimistiskt bryter sig mot den fula
verklighet han ser omkring sig. Jag kan blott ge några
utdrag:

Beklämd och tryckt bland stadens hus
jag står och ser på mängdens vimmel,
varthän jag skådar, rök och grus,
knappt skymten av en skytäckt himmel. . .

1 Motivet från denna dityramb har Levertin senare använt,
starkt omarbetat, i berättelsen »Konflikter».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free